Öga för öga - snart är vi alla blinda
Ameneh Bahrami var en 24-årig elektronikstudent när hon 2002 mötte Majid Movahedi för första gången. Han gjorde ett par närmanden men blev avvisad av Ameneh Bahrami. Under de följande två åren blev Bahrami trakasserad och hotad av Movahedi, mannen som sa sig älska henne och som hotade att döda henne om hon inte gick med på giftermål.
2004 satte han slutligen sina hot i verket. Ameneh Bahrami utsattes för en syraattack som vanställde hennes ansikte och gjorde henne blind. Movahedi gick själv till polisen och erkände ett par veckor senare, och har suttit fängslad sedan 2005.
Vid rättegången hade Ameneh Bahrami bara en önskan: Qisas (motsv. "öga för öga"). Förra året fick hon sin önskan uppfylld, rätten dömde Movahedi till att bli blind genom att få syra droppad i ögonen. För en tid sedan nekades hans överklagan, och det spekuleras i att straffet kan komma att utmätas inom de närmsta veckorna.
Han kommer att ligga drogad framför mig. Jag kommer att känna mig fram till hans ögon och droppa tjugo droppar syra i varje öga.I en annan intervju säger Ameneh Bahrami att hon inte gör detta av hämnd utan för att förhindra att det som hänt henne ska hända andra.
Min mamma kommer att göra det åt mig om jag inte lyckas själv. Men jag hoppas att det inte ska bli nödvändigt. Jag vill inte att mamma ska känna någon skuld. Det är jag övertygad om att hon skulle göra eftersom hämnd är en ond handling
Sharialag säger att man har rätt till qisas, men att det är bättre att förlåta. Ameneh Bahrami vill markera att det inte är okej att skada andra människor, genom att skada en annan människa.
Jag tänker att hon hinner ta sitt förnuft till fånga och i sista sekund tala om att hon hade kunnat förstöra Movahedis syn men att hon väljer att inte skada honom eftersom hämnd (som hon själv säger) är en ond handling.
Det är ju lätt att säga från min skyddade synvinkel, men jag kan verkligen inte se att saker blir bättre av hämnd. Jag kan inte ens föreställa mig hur nedbrytande det måste vara att leva med ilska och hämndbegär i åratal, och jag undrar hur lång tid eventuell glädje efter hämnden håller i sig. Dagar? Timmar? Hur mår man sedan? Har man löst något alls? Jag tror inte det...
- Dalai Lama -
Attacker med syra förekommer på många platser i världen, ofta mot kvinnor som på något vis bryter mot normer eller mönster i sitt samhälle. Det kan handla om att (som i Ameneh Bahramis fall) avvisa en mans uppvaktning eller som här, om unga kvinnor vars enda "brott" är att de går i skolan.
Förändring nås knappast genom blodshämnd, då är vi nog alla blinda till slut. Det måste handla om opinionsbildning för att långsamt ändra på synsätt och orättvisor, vad det än månde handla om.
I Iran har en man samma värde som två kvinnor, en mans öga samma värde som en kvinnas två ögon. Därför säger domen att Ameneh Bahrami "bara" får förstöra Majid Movahedis ena öga eftersom han förstörde båda hennes. Om han även blir blind på det andra ögat tvingas Bahrami betala böter på motsvarande 20.000 euro.
Ojämlikheten finns, och den är dessutom kvantifierad. Där någonstans behöver man kanske börja, för att förhoppningsvis nå till ett läge där alla människor faktiskt tilldöms samma människovärde.
Jag håller tummarna för att Ameneh Bahrami ser att det kan finnas andra vägar till rättvisa.
