Vintips

Nu när det snart är sommar och semester, så skulle lite vintips kanske kunna passa? Jag som är lite kunnig när det gäller vin, har några tips som jag tänkte dela med mig av.

Först och främst skiljer man mellan röda och vita viner: Lättast skiljer man dessa båda vintyper från varandra om man skvalpar ut en skvätt på en vit bordduk. Det vin,som lämnar en lila fläck efter sig, är ett rödvin.

Riktiga kännare kan på bara smaken avgöra om vinet är vitt eller rött. De vita vinerna smakar i regel ättika medan de röda smakar stämpelfärg. Man kan alltså genom att suga på en vanlig kontorsstämpel och sedan jämföra smaken med ett vin, konstatera om detta är rött eller inte.

Till fiskrätter, såsom fiskbullar och matjessill föredrar de flesta vitt vin, medan man till kötträtter såsom falukorv och sylta bör ta ett rött vin.

Portvin är ett vin som man serverar i porten. Har man inte någon port, kan man bjuda på det i trappuppgången eller i hissen.

När man serverar torra viner bör man se till att det inte är tvärdrag eller att någon av gästerna råkar nysa, ty i sådana fall dammar vinet omkring i lägenheten.När man serverar ett torrt vin är det därför lämpligt att ha en dammsugare i beredskap.

Om man själv ska bära hem sina flaskor från systembolaget gör man klokt i att köpa ett lättvin, så man inte får för mycket att kånka på.

Till vilt bör man välja något vildvin, medan man till grillat och annat vidbränt kött serverar brännvin. Renstek sköljer man ner med renat.

Saker som är svåra att säga när du druckit för mycket vin:
- Oöverträffat
- Innovativt
- Preliminärt
- Kvastskaft

Saker som är väldigt svåra att säga när du druckit för mycket vin:
- Västkustskt
- Konstitutionerad
- Substantiera
- Tillvägagångssätt

Saker som är i stort sett omöjliga att säga när du druckit alldeles för mycket vin:
- Tack, men jag vill inte ha sex.
- Nej, ingen mer sprit för min del.
- Ledsen, du är inte riktigt min typ.


Lycka till med vindrickandet i sommar!

Klimatförändringar?

För någon vecka sedan snöade det här, ikväll var jag ute till 21-tiden i kortärmat.
Träden börjar få löv, allt växer och det är VARMT.
Men jag är inte orolig, det går nog över snart ;-)

Tar tempen på världen...

...och konstaterar att den är svårt sjuk. Minst 42 graders feber. Möjligen tyfus, ebola och allmän sinnessjukdom också.

Den holländska TV-produktionsjätten Endemol har inom kort premiär på sin nya dokusåpa ”De Grote Donorshow”. Om du någonsin har funderat över vad dokusåpabranschen ska hitta på härnäst och vad de ska komma på för att lyckas chocka och uppröra tittare, så kan du sluta med det nu.
*trumvirvel*

"De Grote Donorshow" går nämligen ut på att deltagarna tävlar om en ny njure. Det låter väl bra? Njurar är ju användbara...
Just det, deltagarna är dödssjuka (det vore ju B om de bara var lite sjuka)... den som vinner överlever, de övriga fortsätter vara dödssjuka i hopp om att få en njure från något annat håll (kanske överlever de till säsong 2).
Donatorn är för övrigt också svårt sjuk, hon har en hjärntumör. Men hurra för henne, för nu får hon leka Gud, och på bästa sändningstid dessutom. Och som vanligt får tittarna rösta på sin favoritdeltagare. Jippiii.

Osmakligt är inte ens förnamnet.
Och jaaaaa.... visst kan man argumentera som TV-kanalen BNN's VD:

– Ingen protest i världen kan stoppa mig från att sända programserien. Var och en av deltagarna har 33 procents chans att få en ny njure. Det är väsentligt bättre odds än i den vanliga vårdkön, säger Laurens Drillich.

...men det är inte mindre osmakligt för det.

Nä, nu väntar jag med spänning på dokusåpan där dementa gamlingar får tävla om en plats på vårdhem (rullatorrally kanske?), eller varför inte en "tänj på gränserna"-dokusåpa där utblottade socialbidragstagare tävlar om ekonomiskt oberoende genom att prostituera sig?

Jag har en känsla av att Alvedon inte hjälper mot den här sjukdomen...

Sömnbrist, svenska för invandrare och så folk som heter Malin

Det har funnits en Malin på nästan alla mina jobb… och det finns en hel del likheter mellan alla dem. Det är jättekonstigt.

Jag läser om en lärobok i svenska för invandrare, +46 heter den. I den står bl.a så här om den svenska kulturen

”Svenskar är mycket intresserade av vädret. Det är t.ex. viktigt att veta exakt hur många grader det är, det räcker inte med att säga att det är varmt eller kallt ute”

Boken innehåller övningsmeningar också:

”Du kommer att bli förkyld om du går ut utan mössa”
”Anna har två barn men inte med sin man”

Allvarligt talat... hur tråkiga är vi egentligen??

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Åsså har Terri Herrera Eriksson skrivit en grymt bra krönika om småbarnsföräldrars sömnbrist *S*
Trötthet 2.0, en lägesrapport

”Fatta, jag la mig elva igår kväll och måste kliva upp sju imorse. Det är ju bara åtta timmar, säger den barnlöse. Vi andra utvakade småbarnsföräldrar utbyter blickar med varandra. Så länge vi orkar hålla fokus och utbyta blickar, alltså. Man får vissa koncentrationsrubbningar av långvarig sömnbrist. Och nu snackar jag sömnbrist, inget ”stackars mig, jag sov bara åtta timmar”

Ha det gott, igelkott!

Det regnar

Jag gillar regn. Något av det mysigaste och mest rofyllda jag vet är att sitta inne när det ösregnar, att höra regnet mot taket, se det mot träden. Jag blir lite lycklig när det regnar.

Det regnar idag :-)

Tillbaka :-)

Det är nu som livet är mitt
Jag har fått en stund här på jorden
Och min längtan har fört mig hit
Det jag saknat och det jag fått

Det är ändå vägen jag valt
Min förtröstan långt bortom orden
Som har visat en liten bit
Av den himmel jag aldrig nått

Jag vill känna att jag lever
All den tid jag har
Ska jag leva som jag vill
Jag vill känna att jag lever
Veta att jag räcker till

Jag har aldrig glömt vem jag var
Jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar

Jag vill leva lycklig för att jag är jag
Kunna vara stark och fri
Se hur natten går mot dag
Jag är här och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Ska jag hitta där nånstans

Jag vill känna att jag levt mitt liv

Timeout

Jag tar en paus nu. Kanske kort, kanske lång, vi får se.

Hejdå så länge.

Inte som alla andra...

Via Deep Edition ramlade jag över den här härliga sidan:
No one belongs here more than you.

Kreativitet är vackert :-)

Döskallar och grejs

Häromdagen fick jag ett mejl från Lindex. Som "en av deras bästa kunder" skulle jag få testa deras nya webbshop. Coolt, jag gillar att handla på nätet.

Så jag klickade mig in, spanade runt lite på damkläder innan jag kom på den lysande idén att kolla barnklädesavdelningen. Alla som varit in i en Lindex-butik någon gång vet att det är helt omöjligt att hitta något vettigt där, eftersom allt är hoptryckt på liten yta, dessutom indelat i flick- och pojkavdelningar så att man får NOLL överblick.
Jag tror inte att jag är helt unik, men jag tänker lite så här: "Okej, jag vill köpa en snygg tröja till treåringen". Då uppstår vissa problem när jag måste plöja mig genom både flick- och pojkavdelningen för att möjligen hitta något.
Och så några enmiljonwattslampor på det, så är man lagom svettig innan man har hittat något som kanske funkar.

Webbshop alltså. Bra idé!
Treåringen är av kvinnligt kön, och av gammal ovana klickade jag mig in på kläder för flickor först. Och höll på att börja kräkas av rosachock. Klickade mig genast in på motsvarande avdelning för pojkar, och suckade lyckligt när första träffen var en jättefin svartvitrandig t-shirt med en blå döskalle på. Nyfiket tänkte jag att jag måste kolla om det finns några döskallar i rosa på flickavdelningen. Kanske kanske har Lindex tagit i alla fall ett litet steg mot den helgalna uppdelningen?
Tillbaka till flickavdelningen alltså... och jorå, visst finns det döskallar där med. T.ex. en som är en katt med korslagda knotor under. På en rosa tröja naturligtvis. Jag kan nästan svära på att kattkräket hade långa ögonfransar också.

Jag mår illa.
Då är det i alla fall lite uppfriskande att se ett initiativ för att göra barnklädesavdelningarna något mer könsneutrala. Eller unisex, det låter ju trendigare, n'est-ce pas?

Sedan kan jag ju tycka det är lite märkligt att det ska behöva bli en GREJ av att en butik väljer att hänga kläder efter storlek, inte efter färg och sedan storlek. Iofs ännu märkligare att det faktiskt finns folk som tycker detta är FEL, med motiveringen att man ju måste kunna se skillnad på flickor och pojkar.

Men på den linjen kanske man borde föreslå att alla barn får en obligatorisk tatuering, helst i pannan. Det kanske blir lite blaffigt att skriva POJKE eller FLICKA, så jag nöjer mig med könssymbolerna ♀ och ♂.
Då kanske man också kan förhindra att pojkar råkar bli homosexuella för att deras föräldrar tvingar dem att ha rosa kläder. Jag menar, tatuering i pannan lämnar ju utrymme för ett medborgaransvar liksom... går jag på gatan och ser en pojke i rosa så kan man ju lagstifta om att det ska var min skyldighet att spöa upp hans mamma eller pappa och sedan klä pojken i korrekt blå nyans.

För hur ska det annars bli? En värld där alla barn kan ha alla olika sorters kläder? Nej nej, då faller ju hela världsbilden. Kanske ramlar månen ner också, och eventuellt slocknar solen. Och värst av allt, tänk om någon råkar ta fel på pojke och flicka? Herreguuuuud!

Nä, jag mår fortfarande illa...

Världssamvete

Det är jobbigt att få barn, för även om man blir helt nollställd och omedveten om många saker runtom en så blir man desto mer medveten om andra. Det dyker upp funderingar om huruvida man egentligen borde ha satt barn till världen överhuvudtaget med tanke på vilken värld det verkar som att de får växa upp i.
Isbjörnar svälter ihjäl och drunknar för att de inte har någon is att gå upp på. Tolvåriga ”gudskrigare” halshugger fångar och på det personliga och mer snuttifierade planet slåss man med det dåliga samvetet och undrar hur mycket man skadar sina barn genom att de kanske äter falukorv lite för ofta, inte får nog mycket frisk luft (men hur frisk är den egentligen?) och tittar för mycket på TV?

Och så den stora frågan då: Spelar det någon roll?
Gör det egentligen någon skillnad om jag använder lågenergilampor och kollektivtrafik och sorterar mina sopor? Eller om jag bara ger biodynamiskt odlad och rättvisemärkt mat till mina barn? Spelar det någon roll?

Urk, jag måste ta paus från nyheter ett tag tror jag. Jag orkar inte läsa mer om klimathot, barnsoldater och människor som blir skjutna/knivhuggna/misshandlade på öppen gata av andra människor som borde fått hjälp för länge sedan.
Jag vill bara gömma mig i min egen bubbla och känna att jag kanske har gjort något bra med tanke på att mina barn äter vindruvor och rivna morötter som om det vore smarrigaste lördagsgodiset. DE kommer i alla fall inte att bli barnsoldater, och om jag aldrig släpper ut dem hemifrån så kommer de inte heller att bli knivhuggna på gatan.

Det låter väl bra?

Rondell for dummies (REAL dummies)

En rondell ÄR faktiskt precis som vilken annan korsning som helst, bara liiiiite liiiiite annorlunda.
Du tanten i den blå bilen i går... minns du innan den där korsningen blev en rondell? När du skulle svänga höger så är jag HELT säker på att du använde blinkers, eller hur? SÅ VARFÖR BLINKAR DU INTE NU NÄR DU SKA SVÄNGA HÖGER???? Miffo.
Och du då... mannen i den grå Saab:en. Om du stannar upp (dock inte i rondellen, tack!) och funderar lite, känner du då att det finns någon logik i att blinka vänster genom hela rondellen, ÄVEN när du svänger ut ur den... från innerfil? Berätta gärna vad du kommer fram till.

Det är ju så förbannat enkelt. Rondell = korsning, fast med skillnaden att man bara kan svänga höger för att komma ur den.
Svänga höger => blinka höger.
Några frågor på det?

Kärlek och soppatorsk

När jag var 17 åkte jag på en gruppresa till Murmansk. Vi åkte buss, resan tog en evighet och sedan bodde vi på ett stort och kallt hotell där vi varje morgon klockan 6 väcktes av ryska nationalsången ur en radio som inte gick att stänga av.
Det var en häftig resa till ett märkligt land. Jag önskar att jag hade kunna ta vara på den lite bättre, kunnat ta in alla upplevelser och möten, men jag var 17 år och kär. Taskig kombination.

Han var också med på resan och vi hade något litet på gång, men under resans gång kraschade det rätt rejält, så nästan hela min resa upptogs av kärlekssorg. 17 år och kär... värsta tänkbara kombination inser jag idag. Jag var helt uppfylld av mig, mig, mig och allt som rörde mig.
Vi gjorde studiebesök på flera olika ställen och utflykter till intressanta platser men jag minns bara enstaka små delar av allt det. Jag var så full av mig själv att jag inte kunde ta in det som hände utanför min lilla bubbla.
Däremot minns jag ohyggligt tydligt hur jag och min vän (som läser detta ;-)) ältade mina bekymmer i all evighet. Hur vi dissekerade minsta lilla detalj i det som hade hänt och inte hänt, hur vi planerade mitt nästa drag, hur jag skulle agera för att på effektivaste sätt såra honom tillbaka eller i alla fall få honom att förstå hur sårad jag var.

Nu, 15 år senare, kan jag se tillbaka på det hela och fnissa lite åt det. Samtidigt kan jag känna lite sorg över att en sån sak (som lika gärna hade kunnat ältas på hemmaplan) fick ta över hela min resa. En resa som jag kanske aldrig kommer göra om, en resa som inte liknade något annat.

På vägen hem (som tog en evighet plus några timmar) pajade bussen. Det var sen kväll, vi var mitt ute i ödemarken och plötsligt stannade bussen.
Av alla ställen man kan fastna med en buss, så är nog ödemarken mellan Murmansk och finska gränsen ett av de minst trevliga.
Efter ett par timmar utan att chauffören lyckats fixa bussen började det kännas lite oroligt i bussen. Och lite småkyligt. I det läget var det rätt skönt att jag var helt avtrubbad och fullkomligt fokuserad på min kärlekssorg. Dessutom gav det ju mig och min vän lite mer tid att älta *S*
Men några i bussen var väldigt rädda.

Som tur var så hade vi passerat en gränskontroll. På ryska sidan finns (eller fanns) små vakttorn med ett par mils mellanrum en bit innan finska gränsen. Jag vet inte om det var de som hade reagerat på att vi "försvunnit" mellan två torn, men efter ungefär 3 timmar i den kolsvarta ödemarken blev vi till slut hämtade av något slags ryska militärfordon.
De körde oss till tullen, och sedan fick vi promenera över ryska gränsen, genom några meters ingenmansland och in i Finland där vi fick mat och lite värme.
Vi åt schnitzel, och än idag är det ett av mina starkaste matminnen. Schnitzel med pressad citron, efter flera timmar i en strandad buss i ryska ödemarken. Och kranvatten! Kranvatten som gick att dricka, efter att vi i flera dagar hade varit utlämnade åt citronsoda, skitäcklig mangojuice, och akohol förstås. Det var ju trots allt Ryssland...
Så småningom visade det sig att bussen led av något så simpelt som soppatorsk, och till slut kunde vi åka vidare hemåt.

Jag överlevde resan, och jag överlevde kärlekssorgen. Den blev för övrigt till lycka innan det blev sorg igen, fast inte sorg för mig den gången ;-)

Kärlek och soppatorsk... stora saker när man är 17...


Andra bloggar om: Murmansk, olycklig kärlek, buss, Ryssland

Du delar väl med dig?

Ger du blod? Alla borde göra det, blod är viktigt. Utan blod skulle man vara rätt blek, troligen också lite frusen. En aning plattare och förmodligen också en smula mer död. Ungefär.

Jag blev blodgivare för att bli av med min rädsla för sprutor. Det funkade, men det snurrade duktigt i huvudet första gången. På tisdag är det dags igen, och jag ser fram emot det.
Ge blod, blod är viktigt!

www.geblod.nu


Andra bloggar om: ge blod, blodgivare, blod

En vecka avklarad

Råkade tyvärr höra "Karatefylla" tidigare, och nu är det synd om mig för jag tror jag fick någon slags sjukdom i öronen av skiten. Usch vilken dålig låt!

Om jag sträcker på mig lite när jag tittar ut från mitt kontor så ser jag hur en massa folk bygger och grejsar och förvandlar kommunfullmäktigesalen till en kyrksal för filminspelningen av Åsa Larssons "Solstorm". Om jag råkar se Mikael Persbrandt nästa vecka så tror jag att jag kanske dör av skräck, alternativt skriker högt och skräckslaget och springer rätt in i en stolpe eller nåt. Jag är lite rädd för honom. Persbrandtofobi. Nytt ord. Kom ihåg det!

Första veckan på jobbet är avklarad. Himla bra. Jag tror jag kommer trivas där.

Treåringen har saknat mig litegrann under veckan. Häromdagen sa hon till maken: "Mamma ska komma hem nu så pappa kan gå till jobbet" *S*
Det är underbart att komma hem efter jobbet och få höra "HEEEEJ mamma, vad ROLIGT att du har kommit hem!". Sedan är det rätt skönt att gå tillbaka till jobbet nästa dag och veta att man slipper några bajsblöjor, galna utbrott och matkaos ;-)

Nä, nu är det helg. Dags att sortera lite intryck och ta vara på ledig tid, för nästa vecka drar jobbet igång på allvar.

"Bloggen som säkert kommer byta namn flera gånger" proudly presents....

På förekommen anledning... nu jäklar blir det performance i bloggen!
Håll i er!





Andra bloggar om: performance, Itziar Okariz

Kan man heta Metallica?

Metallica klingar illa, enligt Skatteverket

Karolina och Michael Tomaro fick en dotter förra året. Efter lite funderande bestämde de att hon ska heta Metallica. Skatteverket tyckte inte att det var så bra bestämt, så de tvistar lite hit och dit. Familjen Tomaro vann tvisten i länsrätten, och dottern är nu också döpt i kyrkan enligt konstens alla regler. Men Skatteverket ska överklaga till kammarrätten.

Jag skiter egentligen i namnet, det kan säkert vara coolt att vara 47 år, sitta på sin fikarast med kollegorna och heta Metallica... men alltså jag undrar om artikeln är knasigt skriven eller om familjen har missat att dopet inte har ett skvatt med namngivningen att göra?

Reinfeldt och den stekta sillen

Stekt sill - inget för Reinfeldt

Hmm... alltså... hade det inte varit enklare att FRÅGA herr statsminister om stekt sill (eller något av de andra fyra alternativen) funkar till lunch?

På sjukhusrestaurangen fanns bara stekt salt sill den dagen. Vi tyckte väl att det skulle vara bra med något annat, säger sjukhusets verksamhetsutvecklare Stina Karlsson

Är man inte väldigt dåligt insatt i verksamheten man ska utveckla, om man missar att verksamheten serverar inte mindre än fem olika rätter till lunch?
Och är man inte lite långt ute och paddlar i kanoten om man tycker att stekt sill inte är nån höjdare för statsministern men för alla andra "vanliga" människor som äter i sjukhusrestaurangen?

Men det kanske hade med säkerhetsfrågor att göra eller så, säger Liat a Deild Ingvarsson som är ansvarig för landstingsköket

Ja, alla har väl hört talas om den galna mördarsillen... den där som bara angriper statsministrar? Det måste absolut ha varit en säkerhetsfråga...


Andra bloggar om: Reinfeldt, stekt sill

Tröööött

Om det är så här uttröttande att snart börja jobba så är jag lite oroad för hur snurrig jag kommer vara nästa vecka vid den här tiden *S*
Jag är trött, disträ, ofokuserad, trött, förvirrad, yrslig och lite mer trött. Hela tiden.
Försöker läsa nyheter och irriterar mig på att de enda rubriker jag kan ta in är att Fadde och Linda ska gifta sig... igen, och att Carolina Gynning och Carina Berg ska leda Idol 2007. AAAAH!


Jälp. Med j.

Måndag måndag...

Sista veckan på hemmaplan. Det känns konstigt.
Shoppade lite idag... och klippte håret. Det kändes lite sådär "klipp dig och skaffa ett jobb" *S*

Frisören upplyste om att såna som jag kallas för "tjockskallar" i deras värld. Inte för att vi är tjockskallar i vanlig mening (eller i mitt fall.... kanske...) utan för att vi har väldigt tjockt hår.
Hon klippte och klippte, och sa med ett leende att hon gillar att tunna ur hår på tjockskallar. Sedan tog hon fram sin urtunningssax och började slakta mitt hår. Eller så kändes det i alla fall.
Alltså jag är inte sentimental på något vis när det gäller mitt hår... jag har haft de flesta tänkbara varianter av hårlängd, allt från hår ända ner till rumpan till superkort och rakat i nacken. Det växer ju ut, så varför bry sig liksom?

Men idag blev till och med jag lite rädd.
Jag är van vid att det brukar ligga en rätt rejäl hårsamling på golvet när jag är färdigklippt, men den här gången fick hon avbryta mitt i klippningen för att sopa upp en gigantisk hårboll.
Det var ungefär då jag började undra vad jag hade gett mig in på... skulle jag komma levande ur detta? Skallig kanske? Eller bara snygg i håret? Jag blev inte skallig i alla fall, och jag lever uppenbarligen fortfarande. Snyggheten får någon annan bedöma, men jag är helt nöjd :-)

It's the end of an era...

Har ni sett "Nyckeln till frihet"?

Morgan Freeman's karaktär "Red" kommer ut ur fängelset efter typ 40 år, och ska försöka klara av livet på utsidan, i den stora världen. Ingen lek...

Så känner jag mig idag.
Jag har fått jobb, jag ska till "utsidan".
Shit!

Shit vad kul :-)

Jag är ett popsnöre

Jag erkänner... jag är inte djup, jag är inte kulturell, jag gillar P3 (inte lika mycket nu som förut, men det beror mest på deras kassa humorprogram), och det FINNS inget bättre sätt att starta en kvällspromenad på än att ha Mika (Grace Kelly), Scissor Sisters (I don't feel like dancin) och Salem al Fakir (Good song) i öronen.

Sådeså.

För ett par veckor sedan

Jag & maken, för ett par veckor sedan:
- Vilken bra festival det är i år!! (Kirunafestivalen)
- Ja, det finns egentligen bara en sak som skulle kunna göra den bättre, och det är om The Ark också kom hit.
- Jaaaaa, vilken dröm. Bo Kaspers och The Ark på samma helg *dreggel*
- Men det kommer nog aldrig att hända
- Nääää, det vore för bra


Idag, på www.kirunafestivalen.com
"Stoltheten lyser i kapp med midnattssolen, The Ark är klara för Kirunafestivalen"


Jag dansar happydance i mina nya knallrosa Crocs och tänker att det här blir den bästa festivalen någonsin. Hurrahurra jippiiiiiii!!!!!! :-)


Andra bloggar om: Kirunafestivalen, The Ark, Bo Kaspers orkester

Ja.... hurra..... *trött suck*

Titta. Vad fin... en tjejglass. Hallonsmak, sockerpärlor och glitter.
Och så heter den "Girlie" också, bara så att det ska vara alldeles tydligt att det är en tjejglass. Inga killbaciller här inte.

Då väntar vi bara på den mörkblå monstertruck-glassen "Big boy" också. Med döskallar och eldflames.

*suckar trött*


Förtydligande:
DN om Girlie
Om GB tycker sig se ett behov av en tjejglass med smink i pinnen så tycker jag det är helt okej även om jag inte ser behovet...
Det som är mest tröttsamt är deras patetiska försök att vara PK genom att säga att glassen signalerar "sommarkänsla", "stjärnstatus" och "discokänsla".
För det gör den inte. "Girlie" signalerar TJEJ. Inget annat. Faktiskt.

Andra bloggar om: GB Glace, Girlie, kräk, urk

Murphy's lag och historien om dressingflaskan som flög

Om något kan gå fel, så kommer det att gå fel, och det vid sämsta tänkbara tidpunkt.
(MacGillicuddys utökning av Murphy's lag)

På influensans andra dag bestämde sig maken för att kriga mot eländet och städa köket i hopp om att skrämma ihjäl viruset. Influensan blev inte särskilt skrämd, men köket blev skinande rent.
När kylskåpsdörren öppnades (dags att fixa något att äta), visade det sig dock att en flaska Thousand Island-dressing på ett mirakulöst sätt (som säkert är värt ett helt egen blogginlägg) hade fått vingar, dock trasiga sådana... för flaskan flög ur dörrfacket och kraschlandade på golvet.
Vid det här laget väcktes jag ur min feberdvala av några osande svordomar från köket, rusade upp och insåg vad som hade hänt.

I ett sådant läge önskar man att det finns
1. Inga barn i huset (vet ni hur fort barn kryper mot kladd?)
2. En anställd städhjälp
3. En stor flaska sprit i närheten (inte för rengöring)

Hur som helst... med några fler svordomar, långa armar och en massa hushållspapper lyckades vi få upp det mesta av kladdet från golvet och samtidigt hålla barnen borta.
Och någonstans här började jag se en formel framför mig... det måste gå att räkna ut en influensafaktor på sånt här, för det finns osannolikt många skrymslen i en kylskåpsdörr, och uppenbarligen gillar Thousand Island-dressing skrymslen. Dessutom gillar dressingen att flyga låååångt. Typ 2½ meter, med mellanlandningar på bord, stolar och kökssoffa innan slutlig landning på en vägg.

Jag är helt säker på att influensafaktorn lägger på minst 1½ meter på flyglängden och tre-fyrahundra extra skrymslen i kylskåpsdörren.
Och jag är lika säker på att vi inte har hittat alla nerkladdade skrymslen än.



Andra bloggar om: Murphy's lag, influensa

Terri Herrera Eriksson vill inte bli jämförd med en björnmamma

Mentala eksem av modeskapskulturen

Ögonblicksbild från det så kallade lilla livet: jag och min kompis sitter och fikar i vardagsrummet. Våra små barn ligger på golvet.
Plötsligt bajsar min för tillfället blöjlöse son på golvet. - Åh! ropar kompisen uppriktigt entusiastiskt. Vilka fasta korvar han bajsar! - Tack, svarar jag stolt.
Det är tyst flera sekunder innan vi inser vad vi har sagt till varandra.
Det är helt klart dags att lämna babybubblan och komma ut i den vanliga världen där man inte går igång på fast avföring

Terri Herrera Eriksson. Stående ovation för den kanske mest träffande krönikan någonsin :-)


Andra bloggar om: Terri Herrera Eriksson

Influensa del 3

På dag 8 blev jag feberfri... dag 10 kom febern tillbaka, och i morse (dag 11) vaknade jag och det kändes som att någon slagit mig med knölpåk mellan ögonen. Bihåleinflammation, hurra...

Tack i alla fall farbror doktorn för dunder-penicillinkuren. Nu håller vi tummarna för att det blir bättre snabbt så jag slipper åka in och spola hålorna under helgen, för det verkar rätt obehagligt.

Jävla skitinfluensa. Hatar.

En till utmaning

1. Ta närmaste bok och slå upp sidan 18 rad 4,vad står det där?
grundämne, kemisk förening, jon, molekyl, metall, ickemetall

2. Sträck ut din vänstra arm så långt du kan,vad rör du vid?
Ett mörkblått draperi

3. Vad såg du senast på tv?
Nyhetsmorgon

4. Utan att se efter gissa vad klockan är?
11.05 (ganska nära, den är 11.11)

5. Bortsett från datorn vad hör du just nu?
Tvättmaskinen

6. När du senast var ute vad gjorde du då?
Hämtade posten på darriga influensaben. Det är typ 3 dagar sedan.

7. Vad tittade du på innan du började med denna undersökning?
www.nsd.se

8. Vad har du på dig nu?
Kläder

9. Drömde du något i natt?
Det gjorde jag säkert, men jag minns inte vad

10. När skrattade du senast?
Igår tror jag

11. Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?
Träpanel

12. Har du sett något konstigt på sista tiden?
Ja, en treåring som badade utan protest och dessutom vägrade gå upp ur baljan! :-O

13. Vad tycker du om den här utmaningen?
Jag är för trött för att ha en åsikt ;-)

14. Vilken var den senaste film du såg?
Fantastic Four, i förrgår

15. Om du blev multimiljonär - vad skulle du köpa då?
Skitmycket smågodis

16. Berätta något om dig själv som folk inte vet om?
Jag är bäst :-)

17. Tycker du om att dansa?
Nääääää, dans är för folk som inte har råd att stå i baren ;-)

18-19. Vad ska dina barn heta, pojke resp flicka?
Produktionen är avslutad, namnen blev Hanna, Lisa & Maja

20. Skulle du någonsin överväga att bo utomlands?
Jorå!

21. Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten?
"Skojar bara, jag finns ju inte!"

22. Vilka vill du ska svara på dessa frågor?
Alla som inte har något bättre för sig :-)

Mellofinal

The Ark vann... ingen stor överraskning, även om jag erkänner att jag var liiiite rädd för Måns Zelmerlöv i ungefär en sekund.
Egentligen tycker jag att Andreas Johnsons låt var starkare än vinnarlåten, men jag är nöjd ändå. Och GRYMT nöjd över att det gick så bra för Sarah Dawn Finer!!! Yeaaaaah!! Me like!

Fast... allra egentligast tycker jag nog att Tomas Andersson Wij borde ha vunnit på sin cover av Carolas "Evighet". Jag är inget fan av honom i vanliga fall, men FAN vad det där var bra!

Och nej, mellomusikalen blev inte bättre... det enda bättre med den igår var att det var sista delen. Hurra för det! ;-)


Andra bloggar om: melodifestivalen

Utmaning!

Vandrar Vild skickade en utmaning...

"Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir utmanade ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet.
Bloggaren väljer sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att det är gjort skriver bloggaren en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa ens egen blogg för mer information"

1. Jag tycker att utomhusmörker är skitläskigt, och det värsta är att stå och titta upp på stjärnorna om man inte står med ryggen mot en vägg. Hur läskigt som helst!

2. Jag hatar att bli lurad, typ första-april-lurad. Jag tror att jag verkar korkad om jag går på ett aprilskämt. Och DET är ju inte aaaalls korkat ;-)

3. Jag har svårt att slutföra saker. Om jag t.ex. ska städa köket och det står tre kastruller på spisen så tar det nästan alltid stopp när två (eller två och en halv) av dem är diskade. Det är omöjligt att göra klart.

4. Jag bor i Kiruna men jag tycker det är aptrist att åka skidor och skoter. Dessutom är jag inte särskilt förtjust i vinter överhuvudtaget.
Hamnat fel?

5. Jag var galet förälskad i Alec Baldwin i flera år.

6. Jag har ett par cybertvillingar. Vi tänker löjligt lika nästan jämt, gillar samma saker, uttrycker oss på samma sätt, och konstigast av allt... drömmer samma knäppa drömmar. T.ex. om Peter Swartling ;-)


Följande personer får utmaningen av mig:
Cecilia
Lollias
Stålpappans fru
GIS-mormor
Sussie
Hedgehog

Influensa del 2

Det var bara en tillfällig pigg period häromdagen när jag skrev sist. Efter det har jag hunnit med ytterligare två däckade dygn med bl.a 40.2 graders feber, oändlig huvudvärk och hosta from hell.
Men NU börjar det ordna upp sig... på riktigt! :-)

Influensa

Jag har varit helt däckad i ett dygn, men nu finns det hopp om livet!
Fy fan, jag vet inte om jag någonsin varit så sjuk förut.
Influensa suger!


Andra bloggar om: influensa

JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!!!

Kirunafestivalen blev med ens ÄNNU roligare, och det är inte (bara) för att Markus Fagervall också är klar.

:-)

Ursäkta, men vad f-n betyder...

..."ta ett Paavo" ?

Företaget DW Media har en hemsida där man bl.a. i deras säkerhetspolicy kan läsa

Vi råder till er föräldrar att hela tiden ha kontakt med erat barn höra med dem.
Ta gärna ett Paavo med dem fråga vad dem gör och så vidare

En person kan låta trevliga över Internet men kan vara alles extrem i värkliga livet.

Någon?

Minnen

När jag var 17 år så åkte jag på en gruppresa till Murmansk mitt i vintern. Det var fascinerande, iskallt, roligt, sorgligt och allt möjligt man kan tänka sig.
Varje gång jag hör ryska nationalsången så förflyttas jag plötsligt till ett iskallt hotellrum där nationalsången är väckarklocka varje morgon kl 6… varje gång jag ser en påse hänga ut från ett fönster så hamnar jag i en turistbuss på väg genom ryska bostadsområden där påsarna funkar som frysboxar på utsidan av husen.

I Murmansk köpte jag en portfölj i något slags fuskläder. Den kostade 12 kronor om jag inte minns fel, och varje gång jag öppnade den kunde jag känna doften av Murmansk.
Jag använde aldrig portföljen till något särskilt. Den låg mest bara i ett skåp så jag kunde lukta i den ibland. Nu är den försvunnen sedan några år tillbaka, kanske nedpackad i en kartong någonstans. Jag hoppas jag hittar den igen, jag skulle vilja känna om doften finns kvar än.

Tänker jag på Jönköping så förflyttas jag till korsningen Brunnsgatan-Kapellgatan en mulen och blåsig höstdag.
Jag ser kyrkan, jag ser Sjöqvists skomakeri, caféet med de goda semlorna och en kollegas portuppgång. Jag är på väg till jobbet och luften är klar och frisk, höstlikt krispig.
Sedan ser jag oss sittandes på en bänk på kyrkogården vid vårt hus. Jag, maken, hunden och bebisen i vagnen. Den här dagen lyser solen och vi tittar på flyttgubbarna som packar ihop våra grejer för transport hem till Kiruna.

Ett visst ljus ute får mig att minnas en storstädning vi gjorde i en av våra första gemensamma lägenheter. En CD med Nordman snurrade i den nyinköpta CD-spelaren, och när jag kommer tillbaka till nuet så blir jag förvånad över att se att världen är full av snö, för så såg det inte ut nyss, men ljuset ute är detsamma.

En kniv med avbruten spets skickar mig tillbaka till vår allra första lägenhet där jag står och tinar spenat i en kastrull och bryter knivspetsen på spenatklumpen. Jag är 18 år och har storhandlat för första gången i mitt liv. Det kostade 555 kronor, frysen är full av mat och jag är stolt över mig själv, jag känner mig vuxen.

Jag undrar vilka minnen från nu som jag kommer förflyttas till om tio år...

Lycka

Hurraaaaa, Bo Kaspers Orkester är klara för Kirunafestivalen!

Dum dummelidum

Okej... jag tål inte mjölk. Slarvar jag så får jag rätt jobbig värk. Inget nytt, inget krångligt egentligen.
Förutom möjligen när man hälsar på hos folk och glömmer bort att man inte kan ha vanlig mjölk i kaffet, och kommer på det dagen efter när det gör ONT.

Jag gjorde så häromdagen. Och fick ont. Maken skällde lite på mig för att jag är en slarver, och jag fick order om att börja dricka svart kaffe (order låter lite hårt, men eftersom jag uppenbarligen inte fixar det själv så är det nog rätt bra).

Idag... barnkalas... listoplisto skitduktig, häller upp kaffe, ingen mjölk. Tänker: "haha, nu ska jag minsann vara duktig och inte slarva. Hmm, det var inte helt äckligt med svart kaffe, det här ska jag nog kunna lära mig".

Tillbehör till kaffet: En bit tårta. Gräddtårta.

Hur dum får man bli innan det är olagligt? Jag tror jag balanserar på gränsen. Klantarsel...

Bakom kulisserna hos SD

SvD berättar i en artikel om hur Sverigedemokraterna visar en sida utåt och en helt annan när man är på "insidan".
Jan Ekberg dömer ut siffrorna som SD presenterar.


Jag blir så trött.
JA, det finns ett problem. Någonstans på vägen har vi gjort fantastiskt fel när det gäller flyktingar och invandrare. Flyktingar vår vänta flera år i ovisshet på besked om uppehållstillstånd, och invandrare tvingas byta namn för att ha en chans att få ett jobb.
Men man löser naturligtvis inte problemen genom grova generaliseringar och fabricerad statistik på det sätt SD gör.
Och varför finns behovet av att hålla de äkta åsikterna hemliga? Så att det krävs ett wallraff-reportage för att få fram citat som ingen ändå förvånas över?

Så länge det finns partier som är, eller uppfattas som främlingsfientliga, och som visar det med den typ av citat som SvD har med i sin artikel, då kommer det också ALLTID att väcka motreaktioner som så ofta kallas "politiskt korrekta", och som kanske ibland ÄR politiskt korrekta i överkant.

Politik rör sig ibland på vad som kan kännas som en treårings nivå. Om du säger ja så säger jag nej. Oavsett vad det handlar om, bara för att det ska vara så.
Lite så känner jag att det kan bli i den här frågan också. Sverigedemokraterna säger att invandring är dåligt, då rusar den stora massan till och säger att invandring och mångkulturella samhällen är bra.
Jomenvisst, mångkulturella samhällen ÄR bra, men diskussionen så som den ofta ser ut, löser inte ett enda jäkla problem.

Vi fortsätter med segregationen, vi bygger nysvenska samhällen där nästan ingen infödd svensk vill bo, för befolkningssstrukturen sänker marknadsvärdet på deras hus ?!?
Samtidigt säger vi att vi gärna skulle VILJA bo där, eftersom den etniska mångfalden ju är sååå berikande. Och så ringer vi mäklaren och packar flyttkartongerna fort som fan...

Jag har ingen bra lösning. Jag vet inte ens om jag längre tror att det FINNS en lösning. Det verkar vara så mycket enklare att bygga murar och skapa en helt onödig vi-mot-dem-stämning, hellre än att skaffa kunskap och försöka öppna sinnet bara en liten aning.
Världen definieras inte av vad som skrivs i en tidningsartikel, inte av det som visas på Efterlyst eller "Svensson Svensson". Även om det är lätt att tro det ibland.
Människor är människor, varken mer eller mindre.


Andra bloggar om: invandring, sverigedemokraterna

Man ska ju dela meeeed sig

Maken la ut hela fruns liv på nätet

Mannen monterade i smyg upp webbkameror i badrummet och sovrummet. Utan att hans fru visste något så filmades och fotograferades hon sedan, och hundratals bilder och filmsnuttar lades ut på nätet.

Man kan ju tycka det är upprörande, men what the hell... han kanske bara ville dela med sig? Världen behöver mer givmildhet ju! *S*

Den stora bilkonspirationen

Okej... alla vet att skumgodis är skitäckligt. ALLA vet det.
En del envisas med att äta skiten ändå, t.ex. de där vidriga godisarna (äcklisarna?) som ser ut som stora sockerbitar, eller kräkäckliga chokladdoppade skumbananer. Men egentligen vet de att det är äckligt. På sätt och vis är det ju lite synd om såna personer, för man kan ju misstänka att det handlar om något slags missbruk eller så... ;-)

Hur som helst. Skumgodis är äckligt, Ahlgrens Bilar är gott. Vaaaa? säger någon nu, bilar ÄR ju skumgodis?!?
Ja, det är vad de vill att vi ska tro... men jag tror jag har listat ut varför.

Om de skriver skumgodis på bilpåsarna så skrämmer de iväg alla som har fattat att skumgodis är äckligt, och då räcker bilarna till alla som vill ha. Om alla fattade att bilar inte är skumgodis, då skulle det bli akut bilbrist i Sverige direkt.
Ja ja... det vore väl bra för Ahlgrens att få sälja fler bilar och så... jag VET.
Jag har inte klurat ut den delen av konspirationen än :-)

Än så länge nöjer jag mig med att konstatera att de i alla fall inte kan lura mig. Bilar är gott, och bilar är INTE skumgodis. Sådeså.


Uppdatering en stund senare:
Vår hund gillade också bilar. Fast bara de gröna. Gav man henne en rosa eller vit bil så svalde hon direkt, men de gröna kunde hon smaska på en lååååång stund.
Och ja, vi testade många gånger. Det var på riktigt, ingen slump. Smart hund, för de gröna ÄR ju godast :-)


Andra bloggar om: Ahlgrens bilar, skumgodis, konspiration

Mello 4

Den här veckan var det plättlätt att hitta aprilskämtet. Eller man kan väl säga att det fanns flera...
Nr 1 på kalkonlistan: Verona. Hello? Jag säger inget mer...
Nr 2: After Dark. Säger inget mer där heller... tänker bara lite för mig själv.

Mina favvisar gick i alla fall vidare. Sarah Dawn Finer och Andreas Johnson. Jag gillade Andreas Johnsons låt, men det kändes som att den påminde om något... svaret kom senare på kvällen efter att jag hade sett "Intolerable Cruelty" i Kanal 5.
Under eftertexterna spelades Bette Midlers "The glory of love" och så plötsligt insåg jag att det var typ samma låt som Andreas Johnson tävlade med. En riktig rip-off, men det är ju en bra låt och jag gillar honom, så jag visslar lite och låtsas som ingenting.

Vem har hittat på pausunderhållningen i melodifestivalen förresten? Den lilla historien om Judy och hennes vänner som ska till Ljusstaden? Boooooooring. Och vad gör Stefan Odelberg där?


Andra bloggar om: melodifestivalen, Sarah Dawn Finer, Andreas Johnson, Verona, Stefan Odelberg

FI, en folkrörelse?

Bloggen FRIKTION uppmärksammade häromdagen att Feministiskt Initiativ har fått 400.000 kr i etableringsbidrag från "Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsarbete".

Haken är bara att sådant bidrag inte får ges till politiska partier, men att delegationen kommit runt detta genom att ställa som villkor att FI inte ställer upp i politiska val under 2007.
Men så synd, då missar FI alla de....hmmm, låt mig tänka... noll val som anordnas i år. Fiffigt.

Idag uttalar sig delegationens ordförande Gerd Engman i Expressen:

"De kan ta beslut nästa år om att ställa upp i EU-valet eller riksdagsvalet. Så det går att manipulera vårt beslut. Men då lurar de verkligen oss"

"Om de ställer upp i nästa val, då är de ett politiskt parti och är inte berättigade till bidraget. Men då har de ju redan pengarna. Det är förfärligt, men så är det"

Godmorgon delegationen. Ni har uppenbarligen sovit under en sten de senaste åren eftersom ni missade att FI ställde upp i riksdagsvalet i höstas. Det borde kanske ha varit en liten fingervisning innan ni fattade beslutet ifall det nu är så "förfärligt"?

I samma artikel uttalar sig Gudrun Schyman så här:

"Feministiskt initiativ är inget politiskt parti. Vi är en feministisk folkrörelse. Men vi kan även ta politiska parlamentariska initiativ om medlemmarna beslutar det"

och tycks alldeles glömma att det bara är några få veckor sedan SVT visade filmen om FI, där man bland annat fick se hur det politiska partiet FI gladeligen traskade iväg till Valmyndigheten för att registrera sig för riksdagsval.
De finns dessutom med i listan över registrerade partibeteckningar hos Valmyndigheten.

Jag hoppas verkligen att det är ett felcitat eller nåt. För så knasig ÄR inte Gudrun Schyman...


Andra bloggar om: FI, Feministiskt Initiativ, Gudrun Schyman, statligt bidrag

Höll ju på glömma Mello 3!!!

Har jag nu skrivit om de två första deltävlingarna så får jag väl ta mitt ansvar och skriva om även den tredje. Ö-vik, staden där isbjörnarna går på gatan och alla ser ut som Foppa. Eller hur det nu var.

Korta versionen: Förvånande att Nanne inte gick till final. Jag har visserligen aldrig riktigt förstått mig på hennes musik, men den brukar ju vara populär.
Magnus Carlsson gick inte vidare med sin A-ha-doftande dänga. Han blev tydligen väldigt besviken för nu pratar han om att lägga ner karriären.

Veckans "nu skojar ni?"-bidrag var tveklöst Sheidas "I mina drömmar".
Väldigt kreativt och uppfinningsrikt att blanda svensk och baluchistansk folkmusik. Men melodifestivalmaterial? Njaäää...

Veckans "vi kan inte sjunga på engelska men vi gör så gott vi kan"-pris går till MissMatch, som så väldigt alternativt sjöng "Drop dead":
"Jååår såo hard to reeeeejd, jååå givv mi oatt aj neeeeejd"
för att inte tala om nödrimmet i början där nånting nånting "on a leish" skulle rimma med "out of reach" i nästa textrad.
Den fonetiska lösningen blev "... ån a liitsch..... aout ov riitsch"

Sonja Aldén var ju faktiskt himla bra även om låten var väldigt typisk och ganska tråkig. Jag gillade Sebastians låt, och Måns var väl sådär. Det såg mest obekvämt ut att dansa i kostym.

Men som jag sa till min man som blev förvånad över att Måns tog finalplats före både Nanne och Magnus Carlsson: Underskatta inte kraften hos "Let's Dance"...


Shit, tur att jag inte skrev långa versionen ;-)


Andra bloggar om: Melodifestivalen, Ö-vik, Måns, Sebastian, Nanne, Sonja Aldén, Sheida, MissMatch, Magnus Carlsson

Sådärja!

På DN Debatt finns idag ett inlägg skrivet av Cecilia Chrapkowska, Johan Lundin Kleberg, Lydia Melchior och Agnes Wold.

Debattinlägget ger mothugg till Annica Dahlströms teser om neurobiologiska skillnader mellan män och kvinnor, och konsekvenserna av dessa påstådda skillnader.

Enligt Dahlström gör mäns begränsade synfält att de inte kan uppfatta barn eller dammråttor. Vore det så förstår inte vi varför de tillåts vara piloter, taxichaufförer eller flygledare '

Annica Dahlström menar att kvinnor bör stanna hemma minst tre år. Brist på mammakontakt leder till individer som är osäkra, aggressiva, stresskänsliga och löper ökad risk för alkohol- och drogmissbruk. Hon drar dessa slutsatser med hänvisning till djurförsök av maternal deprivation. Denna försöksmodell innebär att djurungar får ligga ensamma och hungriga och pipa på ett kallt burgolv. Att jämföra detta med situationen för barn som vistas på dagis eller med sina fäder är både dumt och elakt mot pappor och förskollärare.

Debattartikeln är mycket intressant, och efter den senaste tidens tystnad kring Dahlström så känns det skönt att se mothugg från annat håll än bara JämO och bloggvärlden. Det känns som att kritik från de egna leden trots allt väger lite tyngre.


Andra bloggar om: Annica Dahlström, DN Debatt

Banta med intuition

Okej.. jag är kvinna och överviktig, alltså ett eftertraktat villebråd för de s.k. damtidningarna och deras bantningsartiklar. Visserligen har jag med åren lärt mig att oftast skratta åt eländet, men det gör så ont när skärvorna regnar i glashuset, så jag ska inte vara för kaxig ;-)
Man vet ju aldrig, nångång kanske det är en riktig mirakelmetod de skriver om...

I alla fall... jag läste nyss en sådan damtidning och fastnade naturligtvis i artikeln "Banta med intuition".
Det var en artikel om intuitivt ätande, den revolutionerande metoden som faktiskt funkar (i det här läget låtsas vi inte om att alla vet att det är mer sannolikt att läkarvetenskapen hittar en mirakelmetod innan damtidningarna gör det).

Så, vad innebär intuitivt ätande, och varför är det så (tydligen, enligt artikeln) att kvinnor som äter intuitivt har lägre BMI än andra kvinnor som t.ex. ananasbantar, enbart käkar selleri eller dricker äckliga pulverdrycker?
Ja, det är inte svårare än det låter. Intuitivt ätande = ät när du är hungrig, sluta när du är mätt.
En bantningsmetod så revolutionerande att det skrivs böcker och skapas webbsidor om den. Ööh?

Enligt den amerikanska dietisten Evelyn Tribole är det en effektiv metod, men svår att lära sig.
Artikeln fortsätter med listan "10 intuitiva steg" (gjord av Tribole), där första steget säger:"Släng alla bantningsböcker du har köpt!"

Glömde jag nämna att Evelyn Tribole har skrivit en bok om "metoden", och även startat en webbsida?
Alldeles osökt kommer jag att tänka på första budordet: "Du skall inga andra gudar hava jämte mig" ;-)


Andra bloggar om: Bantningsmetoder, damtidningar, intuitivt ätande, Evelyn Tribole, första budordet

Gravidchock?

Mitt under Melodifestivalsändningen släppte Andre Pops "bomben", nyheten att Pernilla Wiberg är gravid.

Nyhet? Ursäkta, men var det nån som inte redan hade sett det?
I början av VM, när jag såg henne i VM-studion för första gången, så var min första kommentar: "Titta, hon är gravid. Vilken fin mage!"
Det var liksom svårt att missa...
Likaså alla gånger hon suttit med händerna liksom under magen, sådär som bara gravida och gubbar med enorm ölmage gör. Uteslutningsmetoden funkar rätt bra i den situationen.

Gravidchock? Suuuuuck! Rubriken får mig att undra över de personer som arbetar som rubriksättare. Är de:

1. Bittra, trötta, uttråkade och ser idiotiska rubriker som sitt enda sätt att liva upp en trist vardag?

2. Stolta över sig själva i sin yrkesroll när de får klämma fram klatschiga "chocker" hela tiden?
Jag väntar bara på "köttchock" (när någon "avslöjar" att falukorv inte är vegetariskt) eller varför inte "rubrikchock" (när någon annan rubriksättare knycker en klämmig rubrik före alla andra)

3. Infiltratörer som försöker sänka idiottidningarnas anseende ytterligare genom att trycka allt dummare rubriker hela tiden?

Jag hoppas nog på alternativ 3 faktiskt. Då skulle någon annan tidning kunna skriva "konspirationschock" :-)


Andra bloggar om: Melodifestivalen, Andre Pops, Pernilla Wiberg, gravid, kvällstidningar, rubriker

Heja Gudrun Sjödén

Efter att de senaste dagarna ha läst om modeller som levt (och dött) på salladsblad, modehus som försökt börja införa BMI-gräns för sina mannekänger o.s.v, så känns Gudrun Sjödéns debattartikel i Aftonbladet idag som en absolut nödvändighet.

Varken som designer eller människa är jag beredd att acceptera ett modeideal som gått så långt att åttaåriga flickor upplever pressen att banta för att passa in, eller att knappt tonåriga tjejer sätter bröstförstoringar högst på önskelistan för att avancera i en social hierarki.
Nej, det var kanske inte bättre förr, men frågan är samtidigt om det inte är sämre nu.

Det är onekligen något som har gått ruskigt fel när bantningshysterin börjar redan på lågstadiet.
Som mamma till tre döttrar är det naturligtvis svårt att värja sig för tanken att den skiten kommer att påverka även mina barn så småningom, men om jag kan skjuta upp det bara ett år eller två så är det i alla fall något.

För det kan inte vara meningen att små barn ska hetsas till att se ut som svältande miniatyrvuxna för att passa in. Det kan inte vara meningen på någon planet, i något solsystem, någonsin.


Andra bloggar om: Gudrun Sjödén, debattartikel, Aftonbladet, mode, bantning, skönhetsideal, hysteri

Jag hatar homosexuella

Nej, JAG hatar inte homosexuella. Däremot gör den amerikanske basketspelaren Tim Hardaway tydligen det.
Nu är han kickad från all NBA-relaterad verksamhet efter att ha luftat sina inte helt mysiga åsikter i en radiointervju.

"Jag hatar homosexuella. Jag låter folk veta att jag inte gillar homosexuella. Jag tycker inte om att vara i närheten av homosexuella"

Härligt, eller hur? Riktigt kärleksfullt.
Nåväl... efter att ha fått kicken och gissningsvis också lite skäll, kom Hardaway sedan på att han inte är osynlig trots att han trodde det. Folk hade faktiskt hört det han sa, så han kom på att det kanske skulle vara klokt att ångra sig lite

"Jag ångrar mig. Jag skulle inte ha sagt att jag hatar homosexuella eller liknande. Det var ett misstag av mig"

Ångrar att du sa det och att du faktiskt hatar homosexuella, eller att någon hörde?
För pudeln kan väl inte ha att göra med att du förlorar pengar på det hela?

Idiot.


Andra bloggar om: NBA, Tim Hardaway, homosexuella, idiot

Hur bråttom har vi?

ICA's Buffétidning kom igår. Chilispecial, superbra eftersom jag är lite besatt av stark mat för tillfället. Habanero, aj laaaaav jo!

ICA har tydligen börjat sälja färdigskuren frukt i små portionspåsar, t.ex. äpple/päron, päron/vindruvor. Jag läser och förundras. Har vi alltså så bråttom nu för tiden, att vi inte ens hinner skära frukten själva?
Och vad är det egentligen i de där påsarna? Eftersom klyftorna ser så vita och fina ut i förpackningen. När jag skär äpplen så hinner jag knappt lägga ifrån mig kniven innan klyftorna börjat skifta i brunt.
Färdigskuren frukt i någon form av konstgjord atmosfär... ja ja, där ser man.

Kristian Luuk sa en gång att man vet att man är vuxen när man diskar efter maten istället för före. Vid dagens runda med dammsugaren (barn skräpar ner) så fick jag för mig att dra fram spisen och dammsuga bakom den.
När jag var färdig tänkte jag att jag nog skulle bli tvungen att tömma dammsugarpåsen bakom spisen igen, för det är något fundamentalt onaturligt med att dammsuga bakom spisen utan att man ens är på väg att flytta!
Tror det kallas vuxenpoäng? Och platsar nog absolut i samma fack som Kristian Luuk's diskanalys, eller hur?


Förresten... vem är världens snyggaste man? Och varför?
Nej, det är inte en gåta, jag bara undrar... jag kan inte nämligen komma på svaret själv *S*

Och så välkomnar vi min vän GIS-mormor ut i bloggvärlden, det är på tiden att andra än bara jag (och några fler) får ta del av hennes visdom :-)


Andra bloggar om: ICA, Buffé, habanero, chili, frukt, dammsugare, vuxenpoäng, världens snyggaste man

Värme i kylan

Lite då och då loggar jag in på Statcounter för att se statistik för bloggen. Det är faktiskt alltid rolig läsning, för sakta men säkert ökar besökarantalet i bloggen.
Jag brukar fundera på vilka det är som hittar hit, hur de hittar hit och vad som får så många att återvända.
Efter en stund kommer jag alltid på att jag inte har någon aning men att det förmodligen mest är en slump att folk kommer hit och kommer tillbaka. De råkar nog bara klicka fel... ;-)
Då kollar jag vilka sökord som har fört folk till bloggen istället, för det är verkligen alltid kul.

Som idag till exempel. Eller nä, idag var det faktiskt inte så himla kul-kul, mer konstigt-kul, men nån har sökt på "hängning av kvinnor", nån annan på "adolf hitler från klassrummet", och ramlat in här. Ööh?

I alla fall... mitt i kylan (-26 grader i morse), så ramlade det in ett väldigt värmande mejl från en före detta kollega på mitt förra jobb i min förra stad.
Du vet vem du är, men du kan nog inte veta hur glad jag blev :-)


Andra bloggar om: Statcounter, bloggbesökare, bloggosfären

Kan folk låta bli att dö tack?

Igår fick vi veta att en väns pappa har gått bort väldigt hastigt. Förra året hände samma sak för en annan vän, och plötsligt inser jag att jag inte längre tillhör generationen som får se mor- och farföräldrar försvinna, utan att jag och mina vänner nu är föräldrar till den generationens barn... jobbigt.

Och idag fick jag höra att Johanna Sällström har dött. Född 1974, samma år som jag. Oerhört tragiskt, hon efterlämnar dessutom en dotter. Usch, usch, usch.

Kan folk låta bli att dö tack? Det är ju så sorgligt.

Mello, deltävling 2

Deltävling 2. Göteborg. På papperet en rätt tråkig tillställning, men jag såg fram emot att se the Ark i alla fall.

Krisian Luuk. Me like! :-)
Regina Lund... henne gillar jag också. Oftast. Inte så mycket igår.

Så var det då dags för skolfröken Marie Lindberg. Stjärnskottet som kom från ingenstans och hade skrivit låten själv. Och så var det en skitlåt... jahapp.

Jimmy Jansson lät ungefär som... Jimmy Jansson. A-Amanda lalalalalaaaa. Undrar hur det kändes att liksom hela fokus låg på hans Sandra och hennes jättemage. Stackars Jimmy hamnar lite i skuggan av magen, tänkte jag.

Cosmo4... aha, veckans "vi går vidare when pigs fly an hell freezes over, men vi har i alla fall roooooligt"-bidrag.

Lustans Lakejer.... Zzzzzzzz.....Zzzzzzz.....

Jessica Andersson... ÄNNU mer Zzzzz....Zzzzzzz (nä, nu måste jag sluta missbruka punkter...)

Faktum är att jag faktiskt somnade på riktigt någon gång under Jessica Anderssons framträdande, så jag missade höra Svante Thuresson och Anne-Lie Rydé, och så the Ark förstås.
Det gör mig iiiiingenting att jag missade Svante och A-L, men jag hade ju väntat hela kvällen på att få se the Ark. Suckelisuck.

Nåväl, jag blev i alla fall himla förvånad över att se att prinsessan skolfröken gick till final. Får lite "Livet är en schlager"-vibbar av det faktiskt.


Andra bloggar om: Melodifestival 2007

Paradiset

Om ni missade denna underbara dokumentärfilm om Hans & Kerstin Stralström så är det inte försent än. Den går i repris så här:
SVT24 Onsdag 14 feb 2007 kl 20.00
SVT2 Torsdag 15 feb 2007 kl 16.20
SVT2 Lördag 17 feb 2007 kl 14.00

Förmodligen är det en och annan som höjer på ögonbrynen åt den ibland bryska tonen, de väldigt många svordomarna och diverse annat... men det går inte att missta sig på att det finns en himla massa kärlek hos paret Stralström.

Och filmen har samma effekt som vilken Hollywood-feelgood-movie som helst, när den är slut så känner man att det finns hopp om livet, och att man VILL bli gammal och gnabbas om skitsaker med sin älskling :-)


Andra bloggar om: Paradiset, Hans och Kerstin Stralström, Kiruna, SVT, dokumentär, kärlek

*bliiiip*

Förbannade *bliiip* jäklars *bliiiip**bliiiip*

Jag fick inte jobbet. Chefen som aldrig ville ringa, ringde idag.
Det stod mellan mig och en annan, och jag föll på mållinjen. Igen.
Bara att bryta ihop och komma igen. Snart. Först ska jag svära lite till och känna mig eländig.

Hårdare än hård...

Chuck Norris once shot down a German fighter plane with his finger, by yelling, "Bang!"

Guns don't kill people. Chuck Norris kills People.

Chuck Norris doesn't read books. He stares them down until he gets the information he wants

Detta och mer kan man läsa på "Chuck Norris Facts" :-)



Andra bloggar om: Chuck Norris

Äta bör man...

...annars får man vara hungrig.
Håll i er, för nu blir det matlagningsprogram av Bloggen som säkert kommer byta namn flera gånger. Dagens "man tager vad man haver"-lunch blev nämligen en riktig fullträff :-)

Fullkornspasta och kokt skinka på en bädd av färsk spenat, kidneybönor och finstrimlad lök, toppat med fetaost och en egenkomponerad tomat/spenatsalsa.

Det var tokigt gott!


Andra bloggar om: lunch, pastasallad, spenat, fetaost, skinka, kidneybönor, god mat

Bloggmobbing

Aftonbladet berättar om trakasserier och smutskastning som drabbat två av Sveriges mest populära bloggare, Karolina Lassbo och Engla.

Bloggvärlden reagerar naturligtvis genast, och det är kul. Mindre kul är att det är så många bloggare som tycker att det är rätt åt dessa personer och att man får räkna med sånt om man fläker ut sig på nätet i en eller annan form.

Är ni dumma i huvudet på riktigt, undrar jag då? Rätt åt någon att bli trakasserad och hotad för att de har en jävla BLOGG? Plocka upp skruvarna från golvet och sätt fast hjärnan igen, för uppenbarligen fattas något om man tycker det är okej med sån skit.

Jag tror att de allra flesta bloggare är medvetna om, och beredda på, att det kan hagla en del kritik när som helst. Och det är nog okej för de flesta också. Men det finns gränser...


Andra bloggar om: bloggmobbing

Alltså jag vet inte...

...om det där med artistliv borde vara så lockande som det verkar vara för många, särskilt yngre personer.

Läste just om Kikki Danielsson och hennes senaste kollaps, och det känns bara så himla sorgligt. Jag skiter i om hon var full eller om det var medicinen som spökade eller vad sjutton det än var som hände. Det som känns sorgligt är att det verkar vara så viktigt att klamra sig fast vid artistlivet att det går ut över hälsan, gång på gång.
Hon har uppträtt i rullstol när hon inte kunde gå p.g.a sin reumatism, hon har uppträtt under stark medicinering p.g.a sin sjukdom, hon har åkt fast för rattfylleri, ställt in spelningar, kämpat sig tillbaka från att alkoholmissbruk o.s.v.
Men för vad? Jag fattar inte...

Läser i samma tidning om hur Idol-Cissi har kört bil i fyllan och hur Jimmy Jansson riskerar att missa när hans första barn föds, eftersom han ska försörja familjen och vara med i Melodifestivalen. O.s.v. o.s.v.... och aldrig får de vara ifred.

Det verkar inte sunt.


Andra bloggar om: Kikki Danielsson, Jimmy Jansson, Idol-Cissi, artistliv, rattfylleri, alkoholism

Sån är jag

You Are An ISFJ

The Nurturer You have a strong need to belong, and you very loyal. A good listener, you excell at helping others in practical ways. In your spare time, you enjoy engaging your senses through art, cooking, and music. You find it easy to be devoted to one person, who you do special things for. You would make a good interior designer, chef, or child psychologist.

What's Your Personality Type?

Melodifestivalen, deltävling 1

Okej, jag fattar upplägget... 8 låtar, 7 är på riktigt och en är ett skämt. Kul idé.
För ingen kan väl på allvar mena att Addis Black Widow var på riktigt?
Jag räknade noga, och antingen är de väldigt innovativa som låtskrivare och hittar på toner som ingen någonsin hört förut, eller så var det exakt 3 toner i hela låten som INTE var falska.

I övrigt då...
Andersson & Gibson lirade en Simon & Garfunkel-låt som jag aldrig hört förr. Anna Book sjöng "Papaya coconut". Eller nä, vänta. Det var ju Kikki Danielsson 1986. Ja ja, same same but different. Eller inte.

Andreas Lundstedt hade snygga kläder, Elin Lanto hade en rätt okej låt, Tommy Nilsson kommer ligga 26 veckor på Svensktoppen med sin ballad, Sofia körde med Helena Paparizous låt och Carolas fläkt, och Uno & Irma var helt enkelt bara bra.

Och så verkar det som att de har byggt en bro över Munksjön i Jönköping. Snyggt!


Andra bloggar om: Melodifestivalen, Jönköping, Stefan Andersson, Anna Book, Andreas Lundstedt, Kikki Danielsson, Tommy Nilsson, Elin Lanto, Helena Paparizou, Carola, Uno Svenningsson, Irma Schultz, Munksjön

Dagens ord

ABDERITISK
ytterst enfaldig, efter den grekiska staden Abdera, där invånarna hade namn om sig att vara sällsport inskränkta.

Och om det är någon som råkar undra...

...varför jag inte har bloggat något om Mona Sahlin så är det för att jag helt enkelt inte kan bestämma mig för vad jag tycker om henne som partiledare för (s).

Till chefen på jobbet jag vill ha...

...du som vägrar höra av dig alltså...

Tänkte bara tala om att jag är SKITLESS på att vänta på ditt samtal.
Och om du inte ringer typ i förrgår så börjar jag på allvar fundera över om jag ska tacka nej till drömjobbet när du väl ringer och erbjuder mig en obscent hög lön och typ världens bästa anställningsvillkor. Liksom bara för att vara obstinat.
SÅ less är jag.


Andra bloggar om: chef, jobb, less

Filmen om FI

Jag såg sista delen av Liv Weisbergs dokumentär om FI i förrgår. Det var en bra film tycker jag. Tankeväckande...

En tanke som fortfarande hänger kvar är denna:
Hur kan ett litet feministiskt parti (med några hundra medlemmar) uppfattas som så oerhört hotfullt att människor känner sig tvingade att mordhota medlemmar, förstöra torgmöten genom att skrika "kommunistpropaganda" o.s.v?
Hur kan ett litet feministiskt parti vara så hotfullt att det får en stor kvällstidning att publicera klippdockor föreställande partiets talespersoner, där läsaren själv får hänga på passande feministattribut såsom hängbröst, ömma tår eller en stinkande fisk (naturliga armhålor)?
Och hur kan det vara så hotfullt att det får medierna att gå bärsärkagång för att mosa sönder hela grejen? För det var ju ungefär vad som hände.

Jag är inte oskyldig i detta, det erkänner jag. Jag läser kvällstidningarna, och självklart påverkades jag av den bild som medierna kablade ut. En bild av FI som en tokfeministisk organisation, ledd av kvinnor som mer eller mindre hatar män och som bara bråkar internt och inte kan enas om vilken politik som ska föras.

Det är skickligt gjort av medierna, och slappt av oss läsare/tittare att bara svälja det som serveras.
Jag har inte mycket till övers för t.ex. Tiina Rosenberg som politiker, jag delar inte hennes syn på världen. Men å andra sidan så gör ju inte majoriteten av FI det heller, so what's the big deal?
Och ska man vara ärlig så visst finns det några "tokstollar" i alla partier... det går alldeles säkert att gräva fram entusiastiska vänsterpartister som vill införa klassisk sovjetisk planekonomi, likaväl som det alldeles säkert går att hitta extremkonservativa kristdemokrater som tycker att skolorna ska undervisa i kreationism istället för evolutionslära.

Så varför blev det så viktigt att jaga fram extremerna i just detta lilla parti? Det är ju inte som att de framför varken olagliga eller särskilt radikala åsikter?
- Jämställda löner
- Individualiserad föräldraförsäkring
- En värld fri från diskriminering

Ändå hamnade fokus på Tiina Rosenberg och hennes åsikter, eller det faktum att Ebba Witt-Brattström avgick p.g.a samarbetsproblem.
Är det så vi väljer att se kvinnor i politiken.?
Ett parti bestående av nästan uteslutande kvinnor, hur ska det gå?
Det vet väl alla att kärringar inte kan komma överens... dessutom var det väl de där FI som sa att alla män är djur?

Näää, det är nog inte så himla lätt att vara politiker idag. Jag är imponerad av de personer som trots allt brinner för frågor och har ork och mod att driva dem.
Och jag konstaterar, precis som jag gjorde när filmen var slut: Det är inte alltid rättvist...


Andra bloggar om: FI, Feministiskt initiativ, Liv Weisberg, Tiina Rosenberg, feminist, feminism, jämställdhet, Gudrun Schyman

Annica Dahlström

Nu kan vi på ALLVAR börja prata om personer som inte går att fatta...

’Pappan kan skada barnet’

Tanten har forskat fram att det finns neurobiologiska skillnader mellan män och kvinnor som gör att män är sämre lämpade att ta hand om små barn, och hennes slutsats är att det kan vara rent skadligt för barnen om de tas omhand av pappa i för tidig ålder.

Jag såg henne diskutera detta med JämO i TV4's morgonsoffa häromveckan, och höll på att tappa hakan.
Först tänkte jag att det skulle bli intressant att höra om hennes forskning, men när programledaren (pappa) frågade om han har skadat sina barn genom att vara föräldraledig, och AD svarade att "nej, det beror ju helt på hur du är som person", då blev jag lite trött.

När programledaren sedan fortsatte med att fråga: "men om det nu är så stor skillnad mellan män och kvinnor, då är jag ju sämre än min fru?" och AD svarade "ja, du ammar ju inte", då började JämO se rött och konstaterade att hon inte bara dömer ut pappor som sämre än mammor, utan även ickeammande mammor som sämre än ammande mammor, och plötsligt står man där med en liten elitklick mammor som är de enda som egentligen är lämpade att ta hand om barn.

På vidare frågor fortsatte hon svara att det är helt beroende på vad man är för person o.s.v, och jag var inte den enda som undrade om hon förstår att det liksom helt tar udden av hennes så kallade forskningsresultat.

Lite längre in i debatten visade det sig att det hela egentligen handlade om att hon tycker att mammor själva ska få bestämma hur länge de vill vara föräldralediga, alltså att pappor inte ska vara där och tafsa på föräldraledigheten.
Hoppsan, det låg visst en politisk agenda där mitt i vetenskapen, vem kunde tro deeeet???

Suck.

För övrigt är detta samma dam som för en tid sedan tyckte sig se ett samband mellan bröststorlek och matematisk begåvning.

Jag slutar nog här.
Japp.


Andra bloggar om: Annica Dahlström, pappor, mammor, föräldrar, JämO, bröststorlek, matematik, pucko

Alex Schulman

Fattar inte honom heller... enda ordet som kommer upp i huvudet är "äckelpretto"

http://stureplan.se/blogs/alex/link_post.php?blogid=2040

VEM BRYR SIG???? Låt dem hitta på, så länge det är kul så är det ju kul.



Andra bloggar om: Alex Schulman, pretto, tjuvlyssnat

Per Morberg

Fattar inte riktigt honom... betraktar honom med skräckblandad förtjusning, för dels är han väldigt underhållande och dels väldigt läskig på något vis.

Igår råkade vi se "Vad blir det för mat?" på TV4+. Ett matlagningsprogram hemma hos just Per Morberg. Väldigt fascinerande. Det flög prylar över hela köket hela tiden... *S*
Han skulle koka kalvfond, och det måste ha tagit en vecka att städa köket efteråt. Jag gissar att det kommer gå att hitta gamla kalvben vid arkeologiska utgrävningar av området om 8000 år eller så... SÅ mycket flög det grejer överallt.
Men det såg gott ut! :-)

Måste titta nästa vecka också...


Andra bloggar om: Per Morberg, Vad blir det för mat?, matlagning, TV, TV4, TV4+, skräckblandad förtjusning

Ibland undrar jag...

...om jag är dement eller bara håller på att tappa förståndet.
Visserligen är jag förkyld och alla barnen är förkylda och jag håller på att dö av stress över att aldrig få besked om drömjobbet och så, men hur kan man glömma bort sin blogg?

Uppenbarligen går det, för jag gjorde det. Men hur går det till?

Vid den här tiden för ett år sedan...

... satt vi inne i neonatalrummet på Gällivare sjukhus med varsitt nyfött 2.4-kilosknyte i famnen. Två små skruttar med slang i näsan och alldeles skrynkliga små rumpor. De såg ut som rymdvarelser, men kanske de sötaste rymdvarelser man någonsin har sett.

Idag fyller Lisa & Maja 1 år. Grattis!!!! :-)

Fick ett mejl igår...

...med ett erbjudande om en Trisslott mot att jag skulle länka till en webbsida. Hos "Vandrar Vild" ser jag att jag inte är ensam om att ha fått det mejlet.

Tänkte bara säga (till dig som skickade det alltså), att näää... hade du sålt nåt annat så kanske jag hade övervägt det, men det där skulle inte se klokt ut i min blogg. Inte på nåt vis.

Think I died and went to the USA...

Köpte ICA's chilinötter häromdagen. De var helt okej.
Vände på påsen för att läsa lite på baksidan, och jag misstänker att det var i det ögonblicket jag drabbades av en stroke eller ett blixtnedslag (alternativt Guds vrede) och dog. För att sedan återfödas i USA eller nåt... kolla innehållsförteckningen och helgarderingen på slutet:

Jordnötter 58%, överdrag (majs- potatis- och vetestärkelse, rismjöl, salt, socker, solrosloja (ja det står faktiskt "loja")), vatten, kryddmix.....

Äh, vem ids läsa hela innehållsförteckningen? Vi hoppar till den intressanta biten istället

... druvsocker, mjölkprotein, palmolja. Kan innehålla spår av nötter.


Va? Kan chilinötter innehålla spår av nötter? Vem kunde gissa det? ;-)


Andra bloggar om: chilinötter, ICA

Boktips

Tack lillasyster för att jag fick låna boken "Genuspedagogik" (Kajsa Svaleryd)!

Morgonens första "så är det ju"-fniss kom redan på sidan 26:

I tidningarnas födelseannonser syns ibland den käcka annonsen "Hej hopp, det blev en med snopp".
Men att sätta in en likvärdig annons när en flicka föds vore nästan otänkbart. "Hurra, kom och titta, det blev en med ..."

:-)


Andra bloggar om: genuspedagogik, Kajsa Svaleryd

Olinda om Idol

Dokusåpa-Olinda (nån som minns henne), från Paradise Hotel, har tagit fram stora sågen och konstaterat att Idol-deltagarna inte kan sjunga.
Klockren analys från dokusåpadeltagaren som skrev singeln "Playboy bunny" tillsammans med elever på musikproducentprogrammet i Norrköping och sedan blev utbuad på scen när hon skulle framföra den för första gången...

Är det förresten nån mer än jag som tycker att hon påminner läskigt mycket om karaktären Joy i "My name is Earl"?


Uppdatering:
Note to self: Jag skulle ju SLUTA läsa Aftonbladet! *mutter mutter*


Andra bloggar om: Olinda, My name is Earl, Playboy bunny

Shit, jag måste vara rätt snygg... *S*

http://www.myheritage.com

Hela kostcirkeln på en dag...

Frukost
Frukostpizza med yoghurt och flingor

Lunch
Calzskrove - en hamburgare med pommes... inbakad i en calzone.

Middag
Rödingspizza med röding, kantareller, hollandaisesås, hackat ägg och lök.

Naturligtvis krävs lite efterrätt på det. Kanske pizza med hjortronsylt eller Tamars Special med tomat, ost, ananas, glass och chokladsås?


Mums! Eller?
Fler skojiga pizzor här


Andra bloggar om: pizza

Prata Internetspråk IRL

Ett par timmar kvar till anställningsintervju!
*hyperventilerar*

Jag är tokigt nervös, det är nog ett bra tecken. Kanske.
Eller så får jag värsta anfallet när jag är där, och börjar prata Internetspråk IRL, typ sådär som folk visar citationstecken i luften med fingrarna, fast jag visar stjärnor (*) genom att knyta och öppna händerna och lägga in ord, typ *nervös* och "blinka" med händerna.

Tror ni jag får ett jobberbjudande på stående fot då?? *mohahaha*
Vad kul att säga *mohahaha* IRL förresten... det är nästan värt att testa ;-)

Nu ska jag stryka byxor. Om jag kan. FAN vad jag är nervös!


Andra bloggar om: anställningsintervju, nervös, internetspråk, IRL, citationstecken

Lasse Brandeby i Singalong

Sing-a-long på TV3... inget särskilt bra program. Det känns som att de försöker vara nån kvickare variant av "Så ska det låta". Med varierande resultat.

However... i lördags råkade vi se ett avsnitt. Vanna Rosenberg var med (jag är lite kär i henne tror jag), och Lasse Brandeby var också med.
Ett av tävlingsmomenten hette "Norsk karaoke" och gick ut på att en tävlande skulle ha hörlurar på sig, få höra musik och försöka få sina lagkamrater att lista ut vilken musik det var. Sjunga, nynna, whatever.

Dan Ekborg tävlade för ena laget. Duktig, de fick flera poäng.
Lasse Brandeby tävlade för andra. Inte riktigt lika framgångsrikt, kan man väl säga. INGEN fattade en stavelse av NÅT han försökte få fram.

Överlägset roligast var i alla fall när man i rutan fick se att lurarna spelade Basshunters "Boten Anna".
Lasse Brandeby får ett konstigt uttryck i ansiktet, som en blandning av skräck, avsky och "jag fattar ingenting", innan han utbrister: "Det här är ingen låt.... det här är ingen låt..... vad ÄR det här??????", med panik i blicken.

Klockren analys Lasse! :-)


Andra bloggar om: Singalong, TV3, Lasse Brandeby, Vanna Rosenberg, Dan Ekborg, Basshunter, Boten Anna

Så här sjöng jag i natt

Andra bloggar om: säng, sova, trött, galenskaparna

Dagen i bilder

= en bra dag!
:-)

Husmor funderar...

Varför görs det maskindiskmedel med doft av äppelblom?
För att tallrikarna ska bli lyckligare när det doftar inne i diskmaskinen?
Det är ju inte som att någon annan känner doften... såvida man inte kryper in och tar morgonduschen tillsammans med tallrikarna där inne.

Och ja, jag har köpt sånt... jag är en idiot.


Andra bloggar om: diskmaskin, maskindiskmedel, äppelblom, idiot

Vi trodde vi var smarta...

...när vi valde att gifta oss på nyårsafton, för man kan väl aldrig glömma bort sin bröllopsdag då?
Det är väl mycket "värre" med typ 23 april, 12 oktober eller något liknande, såna datum GÅR ju bara inte att minnas. Eller?

1 januari 2006:
- "Öööh, vi hade bröllopsdag igår va?"
- "Ja just det. Det glömde vi visst bort"

Nyårsafton 2006, kväll... raketer...
- "Just fan, vi har bröllopsdag idag"
- "Fan vad korkat att gifta sig på nyårsafton, det GÅR ju inte att komma ihåg bröllopsdagen"

:-)


Andra bloggar om: nyårsafton, bröllopsdag, dåligt minne