The sweet smell of bajs in the morning...

Okej... jag erkänner. Jag tar risken att stämplas som en usel morsa, men nu är jag förbannat less på att byta bajsblöjor.
Om man har bytt på alla tre barnen när de vaknar, och är inne på andra bajsblöjbytarrundan innan klockan är typ 9, då är det inte kul längre...

Det positiva (se nedåt, halvfulla glas och tjafs) är väl möjligen att den konstanta bajsdimman i huset troligen kommer göra så att vi uppskattar smajsiga dofter mycket mer så småningom, när vi kan känna dem igen ;-)


Andra bloggar om:

2 kommentarer:

Lilla Jag sa...

Jag är i så fall ännu uslare...jag är trött på mina barn. Med eller utan bajslukt.

Anonym sa...

Ehh, ja vad ska man säga.... jag förstår dig. Har nog av bajsblöjbyten på ETT barn. Men om man ska ta den där halvfulla-glaset-varianten så kan man ju se det så här: en tjej jag känner har en bebis som varit förstoppad sedan han föddes. Trots helamning alltså (då SKA de ju inte kunna bli förstoppade). Men hursomhelst, hon är väldigt tacksam när han bajsar åtminstone var fjärde dag (!) och han är ett år idag och har varit på en massa extrakoll hos barnläkare etc.

Så det kan man ju tänka på. Gjorde det dig gladare?