Måndag måndag...

Sista veckan på hemmaplan. Det känns konstigt.
Shoppade lite idag... och klippte håret. Det kändes lite sådär "klipp dig och skaffa ett jobb" *S*

Frisören upplyste om att såna som jag kallas för "tjockskallar" i deras värld. Inte för att vi är tjockskallar i vanlig mening (eller i mitt fall.... kanske...) utan för att vi har väldigt tjockt hår.
Hon klippte och klippte, och sa med ett leende att hon gillar att tunna ur hår på tjockskallar. Sedan tog hon fram sin urtunningssax och började slakta mitt hår. Eller så kändes det i alla fall.
Alltså jag är inte sentimental på något vis när det gäller mitt hår... jag har haft de flesta tänkbara varianter av hårlängd, allt från hår ända ner till rumpan till superkort och rakat i nacken. Det växer ju ut, så varför bry sig liksom?

Men idag blev till och med jag lite rädd.
Jag är van vid att det brukar ligga en rätt rejäl hårsamling på golvet när jag är färdigklippt, men den här gången fick hon avbryta mitt i klippningen för att sopa upp en gigantisk hårboll.
Det var ungefär då jag började undra vad jag hade gett mig in på... skulle jag komma levande ur detta? Skallig kanske? Eller bara snygg i håret? Jag blev inte skallig i alla fall, och jag lever uppenbarligen fortfarande. Snyggheten får någon annan bedöma, men jag är helt nöjd :-)