Nattskräck är fan inte att leka med

Treåringen drabbas då och då av så kallad nattskräck. Det är sjukt obehagligt, hon beter sig som att hon är vaken men har helt kolsvarta ögon och vrålar som om hon vore besatt av demoner. Hon slåss, skriker, gråter, slåss lite mer och är allmänt galen. Efter en stund tvärvänder det och så blir hon helt lugn igen, ibland har hon ont i halsen efter att ha vrålat så mycket. Och så somnar hon igen, som att inget har hänt. Kvar sitter man med andan i halsen och undrar vad sjutton som hände.


Det är svårt att inte få bilder av Linda Blair ur Exorcisten i huvudet när nattskräcken slår till, och jag undrar hur många barn genom tiderna som utsatts för exorcism just på grund av nattskräck som misstagits för något helt annat...

2 kommentarer:

mamma sa...

När ni var små, hette det mardrömmar.
Jo jag vet, det är inte kul och man har svårt att somna om.
Hoppas att det snart är över och hon kan sova lugnt om nätterna.

Kram!

Joar sa...

mamma: Tja, fast om du följer länken till sjukvårdsupplysningen så kan du läsa att det är en viss skillnad...

Men oavsett det så var det där sannerligen intressant läsning! Kände överhuvudtaget inte till fenomenet, men nu blev jag helt fascinerad... Fick någon slags morbid önskan om att få se ett barn under en attack, oavsett hur obehagligt det vore. Barnet själv verkar ju tydligen inte ens minnas något, så det far ju inte illa av det. Kan dock tänka mig att det inte är roligt som förälder att se sitt barn till synas helt till sig av skräck. Nåja. Intressant, som sagt. Hoppas att det inte är alltför jobbigt för dig som mamma att stå ut.
/Joar