Det här är intressant...

Är kvinnor som säljer sex lika mycket värda som andra kvinnor?

3 kommentarer:

Blue sa...

Ja - det är intressant. Och så som artikeln är skriven är den intressant från två håll. Ett uppenbart, och det som artikeln går ut på - och ett helt annat - en formulering som retar ihjäl mig just nu.

Vi börjar med artikeln. Kvinnovärde står det. Och jag skulle vilja ändra ordet till "människovärde", för återigen, varför indela i könsfack?

Värdet på människan som sådan är inte mindre. MEN, att välja att sälja sin kropp, oavsett om det är crackhoror på gatan, eskorter, eller lyxhoror är inte okay i min bok. Det är heller inte okay att köpa sex och sedan inte erkänna det. Torskar eller horor - spelar ingen roll. Köpa sex eller sälja sex är lika urbota korkat.
Jag tycker att oavsett bakgrund, påtryckningar från eventuell "pojkvän" eller annat, så har människan en skyldighet att göra ett aktivt val. Och kan inte skylla på någon annan om det går åt helvete. Det är ungefär lika logiskt som fanskapet på Uppdrag Granskning igår som hade rånat, misshandlat osv osv, och skyllde på samhället. Och dessutom inte kände ett dugg ånger över det.

Kanske är jag för hård, kanske för snabb att döma. Men trots det så anser jag att oavsett bakgrund, så har man en chans att göra ett annat val - och man kan inte skylla på någon annan om det går käpprätt åt skogen. Prästens barn kan bli crackhoror - lika väl som att crackhorans barn kan bli präst. Välj - och lev med det.

Sen är jag även här, precis som på Lollias blogg, ologisk och inkonsekvent. Det är synd om barn som växer upp i "fel" område, kanske med föräldrar som missbrukar. Men därmed inte sagt att dom måste gå med i Original Gangsters eller sälja sex på gatan.

Så, inkonsekvensen är att jag tycker synd om de som blir utsatta som barn, men när de sedan har gjort sitt val som vuxen är min empati som bortblåst. Du väljer själv om du vill bli postrånare, hora eller sekreterare eller dagisfröken.

Min andra "hang-up" på artikeln var den enkla formuleringen i ingressen:

"...fel sexmoral"

Hur mycket ligger i den formuleringen. Och vad är FEL sexmoral? I detta fallet menar de horeri. Men formuleringen är bredare än så. Är det fel sexmoral att ha en dildo i nattduksbordslådan, välja att ha flera sexpartners än den man gifter sig med, att vilja ha en trekant, att gilla någon av samma kön. Listan kan göras oändlig på vad som uppfattas som fel sexmoral - och är väldigt godtycklig.

Jag skall inte läsa sådana artiklar - för jag blir bara arg och ologisk...igen :)

17 januari, 2008 12:08
Anonym sa...

Jag är galet kluven i den här frågan... för på ett plan känner jag att det är trist att människor säljer sina kroppar. Men å andra sidan känner jag att vafan, det finns ju de som GJORT ett val och står för det, t.ex. flera av de prostituerade som bloggar om sitt liv, sitt yrke och kampen för att bli accepterade som människor.

Det är många yrkesval jag inte förstår, och det är många människor som mår dåligt av de jobb de har, oavsett om det är kontorsjobb, köra lastbil eller något annat "normalt", för att de känner sig tvingade att ha jobbet för att överleva. Vår kollektiva moral säger att det är bättre än att helt medvetet, genomtänkt och frivilligt sälja sex, och det känns inte helt konsekvent för mig.

Men som sagt, jag är oerhört kluven. Jag kan inte säga rakt av att jag vill att prostitution ska klassas som vilket annat jobb som helst, men jag kan inte heller säga att jag rakt av fördömer yrket.

17 januari, 2008 20:41
Blue sa...

Kluven var ordet.

Men jag läste nog inte artikeln på samma sätt.

Jag tycker bara inte synd om dom. Det är det enda jag inte är kluven till - eftersom jag fortfarande tycker att det mesta (inte allt kanske) är ett aktivt val.

Det är säkert inte superroligt att flippa burgare på McD, köra lastbil eller städa. Men valet ligger hos de som gör det.
Jag har definitivt inte skitkul hela tiden. Man får vara glad för det lilla.
Men jag skyller inte på någon annan för att jag inte är hjärnkirurg eller rocketscientist - det är ju mina val som gjort att jag gör det jag gör, och är det jag är.

"Man ska jobba för att leva - inte leva för att jobba"

20 januari, 2008 18:09

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)