Himlens hjärta

Jag var på bio igår. Ett par kollegor drog med mig på en "kärleksfilm med Persbrandt", en film jag aldrig hade hört talas om.
Jag antar att jag förväntade mig en snuttig svensk kärleksrulle i feelgod-genren, istället kastades jag in i en rätt obehaglig och påträngande historia om äktenskap i förfall, otrohet och svek. Det kändes som Bergman och Norén på en gång, och jag kan inte på rak arm säga om det var jättebra eller bara okej. Däremot kan jag säga att det inte var tråkigt en enda gång.

Det är inte ofta numer som man ser en film med bara fyra skådespelare i. Det känns lite som att man ser en pjäs på teater, och det är oerhört välspelat. Lena Endre, Mikael Persbrandt, Maria Lundqvist och Jakob Eklund spelar sina roller väldigt väl, och det är nästan obehagligt avskalat och nära hela tiden.

Himlens hjärta är en film som i alla fall jag behöver fundera på ett par dagar. Men när vi gick ut från bion var alla tre helt överens: Aldrig mer parmiddag, då går det bara åt helvete! ;-)


Läs även andra bloggares åsikter om Himlens hjärta, Simon Staho, Lena Endre, Mikael Persbrandt, Maria Lundqvist, Jakob Eklund, otrohet