Twin Peaks-trauma

Jag är mer rädd för Twin Peaks än jag någonsin varit för spindlar. På sant.
Twin Peaks är ungefär det läskigaste jag vet, även när det inte är ett dugg läskigt. Om jag skulle vakna upp en dag och befinna mig i det där läskiga rummet med röda draperier och den lille mannen som dansar galet och pratar baklänges, då skulle jag dö på fläcken. Jag lovar.

Igår smajsade jag i soffan i vår svala källare och kollade "Djävulen bär Prada". När filmen var slut blippade jag runt lite och fastnade på... jorå, Twin Peaks. Jag kollade typ tre minuter och det var totalt oläskigt. Sedan blippade jag vidare och så var det inte mer med det. Trodde jag.

Tills jag mitt i natten vaknade av att jag hade drömt om Killer Bob. FAN vad han är läskig.




Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

3 kommentarer:

Anonym sa...

GAAAH! Twin oeaks är ju skitläskigt! Inte jämt men när man tänker på det blir man ju skraj som fan.

Fast jag är inte lika rädd för Bob som jag är för Paxcow i jurtjyrkogården....


//vandrarvild

Anonym sa...

PEAKS, för fan,. PEAKS
//VV

listoplisto sa...

Fan i helvete. Jag hade lyckats förtränga Paxcow... tack för att du påminde mig ;-)