Rosa bandet
I år är sjätte året som Cancerfonden driver kampanjen Rosa Bandet i syfte att uppnå medvetenhet kring bröstcancer och att samla in pengar till fortsatt forskning. Kampanjen pågår under hela oktober månad.
Varje dag insjuknar mellan 15 och 20 kvinnor i bröstcancer. Bara i Sverige.
Drygt en fjärdedel av all cancer hos kvinnor är bröstcancer, som därmed är kvinnans vanligaste cancersjukdom.
Bröstcanceröverlevnaden har ökat påtagligt. Nyligen utkomna data från Socialstyrelsen visar att överlevnaden i Sverige varierar mellan knappt 89 procent och ungefär 83 procent. Med mer forskning kan också fler liv räddas.
Stöd Rosa Bandet nu och hjälp till att rädda liv.
Vill du också ha ett rosa band i din blogg? Du kan enkelt skapa ett själv på Websiteribbon.com
Läs även andra bloggares åsikter om Bröstcancer, Rosa Bandet, Cancerfonden, forskning, cancer
Varje dag insjuknar mellan 15 och 20 kvinnor i bröstcancer. Bara i Sverige.
Drygt en fjärdedel av all cancer hos kvinnor är bröstcancer, som därmed är kvinnans vanligaste cancersjukdom.
Bröstcanceröverlevnaden har ökat påtagligt. Nyligen utkomna data från Socialstyrelsen visar att överlevnaden i Sverige varierar mellan knappt 89 procent och ungefär 83 procent. Med mer forskning kan också fler liv räddas.
Stöd Rosa Bandet nu och hjälp till att rädda liv.
Vill du också ha ett rosa band i din blogg? Du kan enkelt skapa ett själv på Websiteribbon.com
Läs även andra bloggares åsikter om Bröstcancer, Rosa Bandet, Cancerfonden, forskning, cancer
25 kommentarer:
Givetvs har jag stött rosa bandet på alla möjliga sätt. Kommer även att starta upp något spännande på min blogg imorgon till förmån för rosa bandet! :)
Har släktingar som gått bort och haft eller har bröstcancer, så det är något som verkligen engagerar mig.
Hittade hit från FL föresten, trevlig blogg! :)
Så var det dags igen... För sjätte året i rad har man valt att ignorera att det finns ett blått band för alla karlar som får prostatacancer. Det kastar en skugga över hela rosa-bandet-grejen, om du frågar mig.
Och ja, jag har köpt ett rosa band. Det stör mig bara så hemskt att det blivit så kommersialiserat.
/Corundum
ordensmakt.blogspot.com
Med en mamma som har haft bröstcancer och en pappa med prostatacancer med ett års mellanrum, (de opererades tom på samma dag med ett jäkla år emellan) så kan alla ge sig katten på att jag har både ett blått och ett rosa band inköpt.
Jag är benägen att hålla med Corundum, prostatacancer bland män är i princip lika vanlig som bröstcancer bland kvinnor. Och det blir vanligare och kryper längre ner i åldrarna.
Jag vägrar sätta något jäkla rosa band på min blogg om jag inte får ett lika fint blått bredvid.
Både mamma och pappa klarade sig fint, det upptäcktes i tid. Men det var två jävligt pissiga år.
*morrar*
bantarbritta: Välkommen! Hoppas du kommer tillbaka fler gånger!
corundum: September är Blå Bandets månad, och Blå nålen går att köpa bl.a på alla Apotek (och även i rätt många andra butiker).
Men visst är det fortfarande så att bröstcancer får mer uppmärksamhet än prostatacancer.
blue: Du kan göra ett blått band också, det är inga problem. September är som sagt Blå Bandets månad, oktober är Rosa Bandets.
listoplisto: Oooookej... Jag har hållt på att gnälla över frånvaron på blå-bandet-månad i ett par år till alla möjliga personer, och du är den första som rättar mig. Att det faktiskt finns är ju bra, men JAG har då gått genom hela september utan att märka av det en enda sekund. Rosa bandet däremot är ju fullständigt omöjligt att missa.
Det där gjorde mig faktiskt ännu mer irriterad. Det finns alltså förutsättningarna för att göra något, en månad redan bestämd och allt, men det blir inget! *morr*
Kan det bero på att kvinnors bröst är ett trevligare samtalsämne än var karlar har i ändtarmen?
Just ja, Blue: prostatacancer är inte "i princip" lika vanlig - den är 29% vanligare än vad bröstcancer är.
Corundum: Fast att du har missat det är ju källan till problemet. Rosa Bandet är helt omöjligt att missa, medan prostatacancer går att missa. För det är inga galor, kedjebrev och annat ståhej kring det som det är med bröstcancer.
Och tack för upplysningen, jag visste faktiskt inte att prostatacancer var så mkt vanligare.
Nåväl, jag tycker iaf att det är sorgligt att det inte är samma ståhej kring prostatacancer som bröstcancer.
Till skillnad från bröstcancer är redan undersökningen av prostatan farlig. Om värden är förhöjda så de måste gå in och ta ett prov på själva prostatan finns risk för blodförgiftning och annat trams. Och själva operationen kan ha en triljard efterföljder. Impotens, inkontinens osv. Inga roliga grejor.
Nåväl. Jag tycker att Blå Bandet borde belysas lika mycket som Rosa Bandet.
Det är nog det mitt pms-jag försöker få fram ;o)
Blue: Ja! Det är ju det jag menar! Uttrycker jag mig så dåligt? :P
*harkel* Statement: Corundum håller med Blue i rosa/blå-band-frågan.
Och du har så rätt angående biopsierna av prostastacancer... Höll på att få bryt när jag hörde att vissa kvinnor tyckte att det var förnedrande att göra en bröstundersökning! En mammografi för tusan för det första rädda ditt liv - och för det andra kan tjejer ju roa sig med att tänka på hur roligt det är att göra en prostata-undersökning för oss killar som jämförelse.
"...en mammografi KAN för tusan..."
Så skulle det förstås vara.
corundum: Det ena utesluter naturligtvis inte det andra. Cellprovtagning räddar också liv, men inte fan är det trevligt för det, inte ens om man tänker på att det finns annat som också är läbbigt eller obehagligt. Samma sak är det med bröstundersökningar och mammografi.
Självklart finns det kvinnor som tycker att det är förnedrande. Det finns säkert en jäkla massa män som tycker att prostataundersökning är förnedrande eller jävligt obehaglig. Det är kanske också något att få ett bryt över, eftersom undersökningen kan rädda liv?
Man kan aldrig ta ifrån människor deras upplevelser. Om någon tycker att en bröstundersökning är förnedrande så ÄR den förnedrande. Inte för alla, men för den personen. Det förtar inte nyttan med undersökningen, det förtar inte heller obehaget som en prostataundersökning kan innebära. Varför ens jämföra?
Personligen skulle jag hellre få brösten manglade än en gigantisk nål upp i ändalykten.
Inte för att något av det är mer eller mindre förnedrande än det andra. Utan för att jag tror att det gör förbannat mkt mer ont att få en nål i bredarslet ;o)
Och sen har jag dessutom för mig att man blir kallad till mammografi i mycket yngre ålder än när de börjar ta de blodprover som visar om prostatavärden är så åt helvete att man måste in med nålen.
Jag är för trött för att kolla åldrar och fakta nu. Och det tycker jag också är lite sorgligt.
Vem som tycker vad är förnedrande är för mig tämligen ointressant faktiskt. Jag tycker inte att det är skitball att gå till gyn, men det är ett måste och jag tycker fortfarande att det är lätt förnedrande, eller rättare sagt att man känner sig jävligt utsatt. Men jag gillar å andra sidan inte tandläkaren heller, och det är INTE pga att det är förnedrande.
Min ena chef på mitt gamla jobb fick jag akutköra till sjukhuset efter att han hade varit och fått en nål i sin ända, han föll ihop mitt framför ögonen på mig och det visade sig att han hade fått en elak blodförgiftning. Och min andra chef vågar överhuvudtaget inte ens gå och ta blodprovet ifall det skulle visa att han måste in med nålen.
Vissa saker MÅSTE man bara göra, förnedrande eller inte förnedrande. Jag hade varken haft pappa eller mamma i livet idag om det inte hade varit för dessa undersökningar.
Och män överlag är sjåpigare än kvinnor, så att inte belysa prostatacancer lika mycket som bröstcancer är skandalöst uselt. Vi kvinnor är bättre på att ta hand om oss, medan män dör av en förkylning men vägrar åka till sjukhuset för en hjärtinfarkt ;o)
Det finns många saker här i världen som är otrevliga, men om de räddar mitt liv så tänker jag gladeligen ändå genomföra dem. Och om man nu MÅSTE gnälla (vilket man väl för sitt eget psykes skull måste få göra, få prata av sig lite) så får man nästan se till att lägga till på slutet "men det är ju bra att det finns".
De här kvinnorna jag pratade om lät alltså bli att överhuvudtaget gå iväg och göra mammografin. Bland annat med motiveringen att det ju "fanns en risk för att det fanns manlig personal där".
Jag skulle få precis lika mycket bryt över om någon kille kom och gnällde över att hans läkare stoppat upp fingret där bak på honom. Det är inte så otroligt roligt för läkaren heller, men det måste göras eftersom att det är liv det handlar om.
Jag jämför för att jag är människa - allt är relativt. När man börjar på sjukgymnastutbildningen så får man allt som oftast ta av sig en hel del kläder för att kunna se och ta på sina kurskamrater. Man måste, för att man ska lära sig. Vissa tycker att det är väldigt obehagligt, men de blir stärkta av att alla andra törs - och kommer över det. Vissa snabbare, för andra tar det längre tid. Men man jämför sig alltid med sin omgivning.
Men, som jag hörde någon säga tidigare idag: Min åsikt är inte din sanning. :)
Men alltså: Är det någon TÄVLING i vilken sjukdom som är värst och tar mest liv eller?!
Ska vi jämföra alla de s.k. "manliga sjukdomar" som får mer uppmärksamhet än kvinnors?
Eller...eller...eller.
Det är något sjukt i SAMHÄLLET när sjukdomar som dödar blir en könsfråga. Jag vågar mig på att påstå att ALLA som någon gång mist någon i en dödlig sjukdom vill att den uppmärksammas så man kan nå fram till ett botemedel.
Oavsett cancerform, eller annan svår sjukdom för den delen, så ska forskningen få gå framåt. Allt kan det inte bli en gala för, men det hindrar ju inte att man kan bidra till forskningen ÅRET RUNT - eller?
Och så en sista fråga: Kommer ni ihåg det RÖDA bandet i december? Eller är det för mycket HYPE kring det också??
Sen kan jag som kvinna meddela att det finns inget trevligt i att klättra upp i gynstolen och fläka ut sig inför kompletta främlingar, även om man gör det för sin hälsas skull. Dessutom gör det ont. Jag kan tänka mig att det känns minst lika utlämnande att fläka upp analen och låta doktorn köra upp fingret där och rota runt.
Och sist men inte minst: Den kille som tror att det är en hit att platta ut tuttarna på en tjej kanske ska tänka om...Livet blir ganska ensamt annars.. ;)
(Under HELA september fanns det en kampanj i Sthlm som handlade om prostatacancer komplett med det blåa bandet - och ja, jag har båda färgerna här hemma, eller alla tre...).
Det känns som att jag, Corundum och Karriärmamman skrev samtidigt och överlappade varandra ;)
Men Karriärmamman, i detta fallet tycker jag att det är en könsfråga. Faktiskt. Och det är MIN åsikt. Inte fakta.
Och apropå Corundums inlägg: jag avslutar min griniga dag med att berätta om min kompis specialistläkare som ledsnade på Karolinska och gick över till att bli vanlig läkare med vanliga arbetstider på en vårdcentral.
Det finns massor av män som kommer till honom med påhittade ändtarmsproblem. Bara för att de vill att farbror doktorn skall köra upp ett finger i anus.
Det tycker i alla fall jag är lite lustigt.
Kamrat Läkare tycker inte att det är fullt lika roligt :-p
Karriärmamman: Klart att det är en tävling! Folk kommer inte att skänka pengar till BÅDE blå och rosa bandet lika lite som vi svenskar skänkte pengar till jordbävningens offer i Pakistan för ett par år sedan. Varför? Jo, för att vi redan slagit rekord i generositet mot tsunamins dito.
Varför skänte vi så mycket pengar till tsunamins offer? För att det var många svenskar där.
Varför blir jag irriterad på rosa bandet? Jo, för att jag är KILLE och kommer sannorlikt ALDRIG att få bröstcancer! Däremot finns en klar risk för prostatacancer, och om det inträffar så vill jag gärna överleva!
Men ja, det är tragiskt. Och nej, jag har inte glömt bort kampen mot HIV, det är faktiskt den enda sak jag skänker pengar till, förutom blå (och rosa) bandet. Och någon krona till RK ibland.
Jag tror att det jämförs äpplen och bananer litegrann... för kvinnor är gängse förfarande att man får pattarna manglade på mammografi (något som tydligen är väldigt smärtsamt för många). Om det upptäcks något avvikande så går man vidare med undersökningar, t.ex. med biopsi där man alltså sticker in nålen i bröstet. Säkerligen väldigt trivsamt.
För män är det väl (om jag förstått det rätt) så att man vid misstanke om problem (t.ex. om man har problems med kisseriet) gör en undersökning för att känna på prostatan, utan att sticka in en nål i röven. Om det sedan finns anledning att tro att det är något problem så går man vidare med olika undersökningar, t.ex. blodprov och eventuellt biopsi.
Har jag förstått det rätt så är det alltså inte så att prostatabiopsi är rakt jämförbart med t.ex. mammografi. Däremot jämförbart med bröstbiopsi eftersom de båda är följdundersökningar när något knas har upptäckts.
Men oavsett vilket tycker jag det blir helknasigt när/om man försöker jämföra eländen med varandra. För det är omöjligt och det enda man uppnår är att man trissar upp en krigsstämning där man skapar en illusion av att det ena är mer eller mindre värt än det andra.
Jag tycker det är fruktansvärt att inte män erbjuds prostataundersökning på regelbunden basis på samma sätt som kvinnor får mammografi. Men jag tycker för den skull inte att det är något fel med att oktober är Rosa Bandet-månad.
Som sagt, det ena utesluter inte det andra.
Li: Du har en bra poäng. Det är med all säkerhet inte trevligt att få tuttarna manglade. Men biopsierna är lite annorlunda.
Mammografi får man göra tidigare (orkar fortfarande inte kolla ålder), medan prostatan kollas antingen om man har känningar (som kan vara problem med kisseriet) eller ett simpelt blodprov som görs vid hälsoundersökningar efter en viss ålder (högre ålder än mammografi).
Om de blodproven visar för höga värden, då går man in med nålen genom ändtarmen in i prostatan. I vaket tillstånd. Där är skillnaden.
Eitherwhichway...jag tycker att det är skitbra att det finns en Rosa Bandet månad. Men det hade varit önskvärt att Blå Bandet månaden hade varit lika hypad.
Jag kanske är färgad av att ha båda sjukdomarna i min omedelbara närhet och inte för så längesedan heller. Men so be it...
Det är ingen jävla tävling. Folk dör. Och ännu mer folk dör om de inte gör kontrollerna. Förnedrande eller inte.
Sen kan jag visserligen dö av att ett blodkärl i hjärnan brister på mig i ren pms-ilska också, men DET är en helt annan femma ;o)
Listoplisto: Nu lyckades du både slå huvudet på spiken och spika dig i huvudet i samma inlägg, tycker jag.
För det första: Jepp, du har helt rätt när det gäller undersökningarna. Man screenar inte prostatacancer. Men det beror till viss del på att provtagningarna inte är tillförlitliga nog, vilket man kanske kunde fixa om man hade mer pengar till forskning.
Det ena utesluter det andra! Man KAN jämföra äpplen med bananer! Om man har stor reklamkampanj för äpplen så kommer folk att köpa äpplen, på bekostnad av bananerna. För folk har inte hur stor hushållskassa som helst.
Lika lite har folk hur mycket pengar som helst att skänka bort. Jag kollade det förra året, och det skänks mycket mer pengar till bröstcancerforskningen än till prostatacancerforskningen. Om man hade prioriterat blå bandet varannat år så hade det kanske jämnat ut sig. Jag tror inte heller att lösningen är att köra båda kampanjerna varje år - då skulle folk nog bli less. Men vartannat skulle vara rättvist.
Är det konstigt att det blir krigsstämning? Om man verkligen ska dra det till sin spets så är det mitt respektive ditt LIV det kan handla om i slutänden.
*fnissar*
Sorry - men äpplen och bananer fick helt plötsligt en helt annan innebörd.
Jag tycker vi drar till med att jämföra meloner och bananer istället.
Ursäkta...men det var lite humor mitt i allt trist ;o)
Blue: Haha! Ja, jag tror inte att jag diskuterat såhär ivrigt om vare sig bröst eller att stoppa upp fingrar någonstans någonsin förr utan att åtminstone passerat en promille. ;)
blue: Jag tror att vi är relativt överens om tingens varande... och PMS är inte att leka med ;-)
corundum: Vi är nog inte lika överens. Informationen om Blå bandet finns där. Den dyker upp med jämna mellanrum om än inte med samma intensitet som för Rosa bandet. Men så har också Rosa bandet som rörelse/företeelse/kampanj funnits ett antal år längre än Blå bandet.
I vårt kommersialiserade samhälle innebär det att folk haft mer tid på sig att vänja sig vid Rosa bandet än vid Blå bandet (som bara funnits i Sverige ett par futtiga år). Om ett par år är det sannolikt att bilden är något annorlunda, att Blå bandet har ett tydligare fokus, att september månad i större utsträckning är förknippad med Blå bandet och att fler uppmärksammar den internationella prostatacancerdagen som infaller 15 september.
Det var nog till exempel inte så många som missade mustachkampen tidigare i år. Kampanjen som hjälpte till att samla in några miljoner kronor till forskning kring prostatacancer.
Jag kan inte se att man vinner ett smack på att skapa en krigsstämning. Däremot kan man sprida information. Fakta finns där, blå bandet finns där, Cancerfonden (i största allmänhet) finns där. Informera istället för att rikta irritationen mot ett annat välgörande ändamål. Jag tror inte det är konstruktivt.
Jag har med stort leende läst alla era inlägg och det är väldigt roande att se hur engagerade människor blir av sjukdommar märkligt att man inte blir lika engagerade i att leva?
Sen så var jag själv inne för kontroll av misstänkt bröstcancer
och ni kan tro det var förnedrande att stå där som man i ett väntrum fullt av undrande kvinnor men alla vi där hade nog kastat bort alla förnedringstankar och valt att se det som en möjlighet att fortsätta leva. dessutom kom vi snart in på, HUR gör man när man undersöker en man och det blev en väldigt trevlig väntan tills det var dags och som ni nog förstår så finns det inte så mycket att klämma ihop om man nu inte är byggd som Schwarzenegger. Men den fantastiska personalen klarade även mig med glans och jag kände mig inte alls förnedrad och skulle med all säkerhet inte känna mig det ens om jag fick ett finger eller spruta uppkört på ett annat ställe, visst det skulle inte vara en trevlig upplevelse men man får ju se till varför man gör det och till att det faktiskt ökar möjligheten att få leva vidare.
Med det här vill jag säga att jag tycker inte att man kan eller ska jämföra hur viktiga sjukdommar är
ty till sist så är det faktiskt så att det viktigaste för någon som är sjuk är just det som den personen lider av.
Angående insammlingar till förmån för dom olika färgerna så handlar allt bara om hur mycket lobbyister och reklammakare kan påverka oss,
ta som exempel hur mycket som samlats in till djur som farit illa i olika länder men sen har nästan ingen brytt sig om hur dom andra djuren behandlats i samma land. Eller att det dör nästan 2 miljoner barn varje år i Afrika sådana saker går i stort sett obemärkta förbi oss men ojjj vad vi förfasar oss över 11/9 och även sammlar in pengar till det och varför kan man fråga sig, jo massmedie påverkan så funkar vi tyvär. Lev vidare i nuet ta till vara på allt ni har just nu det som varit kan vi inte ändra på och framtiden vet vi inget om.
Varning för PMS-svar!
Jag trodde att jag hade lagt denna tråden bakom mig med mina meloner och bananer.
Det sista inlägget känns jävligt nedlåtande. Vad är det för roande med människor som engagerar sig i sjukdomar?
Summa summarum: Man står alltid sig själv närmast. ALLTID. Det ligger i människans natur. På gott och ont.
Det är svårare att relatera till två miljoner barn i Afrika än vad det är att relatera till 2000 barn i Sverige.
Men även där lite motsägelsefullt med tanke på vilket ståhej det har varit kring mjölkskandalen i Kina (som jag har min egen konspirationsteori om).
I vilket fall som helst, och hur hemskt det än må låta, om jag ligger hemma med en grym influensa så lovar jag att det inte hjälper om jag tänker på barnen i Afrika. Jag tycker inte ett dugg mindre synd om mig själv för det.
Hence why jag säger att man står sig själv, och sina närmsta, närmast. Och det är det man relaterar till när man gör sina val.
9/11 däremot tror jag inte att vi har samlat speciellt mycket pengar till, det kirrade dom själva. Och den berörde mig, personligen, men jag har iaf inte gett en krona dit. Jag anser att USA har råd med det själva.
Bah...whatever...kan någon påminna mig om att jag skall hålla klaffen när mitt humör drar åt PMS-hållet. Om någon kunde uppfinna något mot det hade JAG varit himla tacksam iaf :-p
Och ett PS, jag vet att män kan få bröstcancer även om det är ovanligt. Jag är glad att du klarade dig, och jag kan gissa hur konstig situationen var på mammografin.
OMG...
Ett sista, högst icke politiskt korrekt inlägg. Ett av mina favoritcitat (och gå nu inte i taket av det utan ta det för vad det är - ganska roligt även om det inte är PK för fem jävla öre).
"Arguing on the internet is like participating in the Special Olympics - it doesn't matter if you win or lose, you are still retarded"
NU håller jag käft ;o)
Kom på att jag aldrig lämnade den sista kommentaren som jag ville ha sagt:
Jag tror att man hittar grunden i skillnaden på våra uppfattningar om rosa/blå bandet i vår tro på människors godhet och benägnhet att skänka pengar.
Blue och Listoplisto tror (om jag förstått det rätt) att folk kan tänkta sig att skänka pengar till BÅDE rosa och blå bandet, varvid det vettiga är att låta de båda ta lika stor plats. Jag tror att folk INTE kommer att öppna plånboken en extra gång, utan snarare kommer att välja ett av alternativen. Därför tycker och tror jag också att det är nödvändigt att den dominerande (rosa) tar ett försiktigt kliv tillbaka för att släppa fram sin maskulina motsvarighet.
/jag.
ordensmakt.blogspot.com
PS: Bland de vänner jag frågat så är det hittills fler som känt till Kanelbullens dag nu i lördags än personer som känt till Blå-bandet-månaden. ;)
Skicka en kommentar