Det bubblar i mig

Väggen... aldrig har den väl kommit så nära så fort. Men nu börjar den se mer avlägsen ut igen. Skönt.

Det känns som att komma ur en dimma, och det bubblar i hela mig. Jag vill skriva, skriva och skriva lite mer. Skriva om saker jag tänker på, saker som händer, saker jag tycker, saker jag INTE tycker... bara jag får skriva så mår jag bra. Det spelar inte ens någon större roll ifall någon läser eller inte, jag behöver bara kräkas ut tankar och funderingar.

Jag läser blogg efter blogg efter blogg och slås av hur liksom trendiga alla verkar vara. "Alla" är naturligtvis en grov generalisering, men bloggande känns ofta lite sådär "Stureplan". Eller kanske rättare sagt så som vi icke-Stockholmare nog kanske ofta ser Stureplan. Ett gäng glammiga unga karriärtyper som minglar och nätverkar, snackar kultur och har skitsnygga lägenheter som de visar upp i snygga inredningstidningar...
Eller är det kanske så att många VILL vara så, och att bloggarna ser ut därefter?
Kanske borde man starta värsta motrörelsen och skriva typ "En hemmafrus bloggeliblogg", där absolut ingenting händer:

• Måndag 7.00: Matade ungarna, bytte blöjor


• Måndag 9.00:Torkade en spya, dammsög hundhår från golvet, sofforna, sängarna och alla andra möbler. Jävla hund som ska fälla päls hela tiden


• Måndag kl 10.00: Matade ungarna igen


• Måndag kl 10.30: Oj, kanske skulle man äta frukost. Okidoki

o.s.v. Ja, ni fattar... det blir inte mer oglammigt än så.

Kanske är det jag som är avundsjuk? Kanske vill jag också ha det sådär som det verkar vara för "alla" andra? Eller inte.
Jeans från Acne, Fornarina och Cheap Monday... eh? Sluta jiddra, prata så man förstår. Jeans köper man på Lindex *S*

Svärmor gav mig en trenummers prenumeration på DiEGO, Dagens Industris nya karriärtidning gissningsvis för folk runt 25-35 år... det är visserligen en rätt bra tidning, men det mesta känns rätt avlägset när man sitter i norra Norrlands inland och ser ut över en skog och nån meter snö. DiEGO känns litegrann som de bloggar jag menar, och det är väl kanske ingen slump att jag har hittat till många av de bloggarna just via DiEGO *S* Kaka söker maka, eller hur är det man brukar säga.

Äh, förmodligen är det bara jag som känner mig extremt otrendig. Och varför skulle det vara på något annat vis? Jag ÄR ju otrendig. By choice. Förresten så vill jag ju inte göra annat än att vara hemma med mina barn just nu. Typ.
Undrar förresten varför jag ens skrev detta? Det känns rätt onödigt, men vad gör man inte när det bubblar? ;-)