Vänner
När jag var yngre så mätte jag nog vänskap litegrann i hur ofta man var med kompisarna. Bästis var någon som man var med nästan jämt, oavsett "kvaliteten" på det hela. Men ju äldre jag har blivit, desto mer uppskattar jag kvalitet före kvantitet när det gäller vänskap.
Jag är inte någon supersocial partypingla som har hundranitto bekanta och är tjena hej med alla jag möter på stan. Jag är dessutom fantastiskt dålig (i regel) på att hålla kontakten med de som trots allt ÄR riktigt bra vänner, men på sätt och vis är det kanske just sånt som mäter kvaliteten? I alla fall på mig... för en del vänner blir kvar trots att jag är som jag är.
En del vänner kommer, andra går. Några är riktigt bra vänner under en period för att sedan försvinna ut i periferin. Andra stannar kvar längre och en del blir man aldrig av med ;-) Och nästan lustigast av allt: En del försvinner men kommer tillbaka och så är det som att man aldrig varit ifrån varandra.
Eller nä... det är faktiskt inte lustigast av allt, för riktigt bra vänner som man aldrig har träffat, DET måste väl ändå vinna chokladasken i konstighetstävlingen?
Förlåt alla mina vänner för att jag är en kratta på att höra av mig! Jag uppskattar er alla mer än ni nog nånsin kommer att veta, och jag inser att jag är lyckligt lottad som har så många goda vänner. Och jag är SÅÅÅÅ glad att MSN finns! ;-)
4 kommentarer:
Japp, det kunde lika gärna varit mig du skrev om.. =o)
Dom bästa vännerna bor 50 mil bort och jag har inte träffat dom på 4 år.. =oP
Bekanta finns ju här och var men det är ju en viss skillnad.
Ja de riktiga vännerna är de som man inte måste höra av sig till dagligen. De vet att man tycker om dem ändå.
Precis, min vän, precis!
Kram från en vän som inte bara bort långt bort, men som du inte träffat - jag tycker om DIG! :)
Så sant som det är sagt! Jag gillar vänner som accepterar att jag inte alltid kommer förbidimpande, som inte förväntar sig att jag ska höra av mig. Som står ut med att jag under en period i princip bor hos dem, för att senare lysa med min frånvaro... Jag tillhör nog dock dem som man aldrig blir av med *hotahota*
Man kanske behöver alla sorter? Både såna som bor hos en och såna som man aldrig träffat, liksom de där som man känner en vecka men aldrig mera?
Skicka en kommentar