Sömnbrist, svenska för invandrare och så folk som heter Malin
Det har funnits en Malin på nästan alla mina jobb… och det finns en hel del likheter mellan alla dem. Det är jättekonstigt.
Jag läser om en lärobok i svenska för invandrare, +46 heter den. I den står bl.a så här om den svenska kulturen
”Svenskar är mycket intresserade av vädret. Det är t.ex. viktigt att veta exakt hur många grader det är, det räcker inte med att säga att det är varmt eller kallt ute”Boken innehåller övningsmeningar också:
”Du kommer att bli förkyld om du går ut utan mössa”Allvarligt talat... hur tråkiga är vi egentligen??
”Anna har två barn men inte med sin man”
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Åsså har Terri Herrera Eriksson skrivit en grymt bra krönika om småbarnsföräldrars sömnbrist *S*
Trötthet 2.0, en lägesrapport
”Fatta, jag la mig elva igår kväll och måste kliva upp sju imorse. Det är ju bara åtta timmar, säger den barnlöse. Vi andra utvakade småbarnsföräldrar utbyter blickar med varandra. Så länge vi orkar hålla fokus och utbyta blickar, alltså. Man får vissa koncentrationsrubbningar av långvarig sömnbrist. Och nu snackar jag sömnbrist, inget ”stackars mig, jag sov bara åtta timmar”
Ha det gott, igelkott!
5 kommentarer:
Läste Terris krönikor för syrran som låg i soffan bredvid med sin bäbis som fyllde hela två veckor. Hon skrattade så hon grät - tack för tipset.
Och så tråkiga är vi inte.
Lyssnade på norsk radio P4 när jag körde hem igår, det hade tydligen gjorts någon undersökning där de hade frågat 25000 personer i 35 olika länder vad de tyckte om andra länder. Norge låg riktigt dåligt till - och ägnade därmed ett helt radioprogram åt det.
En inflyttade tjej från Australien sa att den allmänna uppfattningen i hennes hemland var, om någon ens hade hört talas om Norge, att det var väl huvudstaden i Sverige?
Och fortsatte även med att påpeka att svenskar är kända för snygga tjejer och Volvo, medan det enda Norge hade var osthyveln.
Programledaren lät mindre glad och låt oss bara säga att både Sverige och Danmark låg bättre till på listan än Norge.
Så - vi är i alla fall roligare än norrmännen :o)
Jag har börjat på en bok som sägs innehålle detta: Det handlar om en kvinna som bestämmer sig för att lära sig Svenska ordentligt. Men hur hon är försöker så fattar hon inte riktigt. När säger man tack, tack tack eller tack så mycket?
Vi pratade om detta på ett möte och alla säger att "tack tack" säger man väl aldrig? Vi som varit i Burkina bara skrattade och säger att det säger vi visst! Vi sa det jättemycket där nere och de andra tyckte att det lät så konstigt. Översatt "merci merci" ;o)
Sånt gör vi helt autoamtiskt och vid absolut rätt tillfälle... Det är det som är modersmål... Hurmycket böcker man än läser och hur mycket man än övar sig så träffar man aldrig de exakta nyanserna om man har Svenska som andraspråk!! (Det är dessutom vetenskapligt bevisat även om man har en släkting som pratar "perfekt" Tyska etc.)
Vad är det för liket mellan Malin på alla dina jobb? Har alla gympat med pinnar? ;)
gis-mormor: Nääää, pinngympa är nytt :-)
Däremot har de alla varit blonda, väldigt trevliga och glada. Det är något med Malin:ar... bra vibbar liksom.
Näää, Malinar har bara en tråkig klang i mina öron...sorry. Det går tillbaka till min tid som mobbad i skolan, bla. av en grymt ettrig liten brutta vid namn Malin.
Skicka en kommentar