Kanske man skulle vara lite huslig?

Att vara i dagisbranschen är som att plötsligt få ytterligare ett universum att hålla koll på. Tyvärr kan man inte hålla sig på avstånd och spionera med teleskop utan man måste grotta ner sig i snor och magsjukor och lämning och hämtning och luciafirande.

I morrn är det dags för luciafirande nr2 (för huliganer nr 2 och 3) och det är inget måste men det är väldigt treeevligt om föräldrarna tar med lite fikabröd.

Eftersom jag inte hade med något till luciafirande nr1 sitter jag nu här, gissningsvis med kraftigt försvagat omdöme (dricker glöggte) och funderar på om jag kanske ska baka lite idag för att döva det dåliga samvetet över att jag inte är en sån där käck dagismorsa som bakar sju sorter och dessutom tar hänsyn till alla olika allergier som finns bland barnen (jag kämpar för att veta vad de andra barnen heter, och lyckas väl... inte särskilt bra).

Alltså jag kan baka och jag gör grymt goda kanelbullar och helt okej bröd av olika slag. Men det är så sjukt tråkigt att baka, så varför funderar jag ens på det. Jag är sådär så att jag kan tycka det är myspysigt att göra en deg och att baka ut de tre första vad-det-nu-är, men när det sedan aldrig tar slut och köket ser ut som en katastrofplats så överväger jag varenda gång att kasta ut deghelvetet och hyra städhjälp.

Men jag tänker att om jag sitter riktigt stilla en stund och typ surfar in på några modebloggar eller nåt, så kanske det går över? Tror ni?


Läs även andra bloggares åsikter om julbak, jul, tralala, tråkigt att baka, dagis, lucia