Nämen helleduttane

Linda Skugge verkar ha behövt lite publicitet eller nåt, med tanke på det numer hårt diskuterade blogginlägget om Ebba von Sydows påstått glassiga och bekymmersfria liv. För det är tydligen bara på en JYSK-madrass man kan ha det riktigt jobbigt.

Har man ork att gnälla så kanske man inte har så mycket att gnälla om?

Ska vi nu vara petiga så är det jävligt lyxigt att ligga på en JYSK-madrass och amma, om man jämför med de som lever i krig och/eller svält, eller bara med de som lever i fattigdom i vårt eget land... Så kanske är Linda Skugge inte heller någon rättvis representant för de som "får" gnälla?
Jag gnäller jävligt mycket mer nu än jag gjorde när jag försökte överleva livet med två kolikbarn samtidigt (och ett tredje barn under två år utöver det), och jag tänker lite sådär att är det inte så att om man har ork att gnälla så kanske man inte har så mycket att gnälla om egentligen?

Alla bär sin egen ryggsäck utifrån sina förutsättningar. Linda Skugge skulle förmodligen inte velat byta plats med mig ett dygn under tvillingarnas kolikperiod, ändå gnäller hon på andra som gnäller. Tramsigt. Hela det där "du har det sååå mycket bättre än jag" är tramsigt.

Men tramsigt kan ändå vara okej. Det är värre när det blir tragiskt...

Är Ebba sämre för att hon inte har barn?
- Nej, men alla kvinnor som har en massa barn och som sköter hem, hus, hemarbete, en massa barn OCH jobbar är faktiskt lite bättre än de som inte har några barn och som kan sitta på kafé och slösa bort sin tid.

Allt är relativt, är det så svårt att acceptera?





Läs även andra bloggares åsikter om Linda Skugge, Ebba von Sydow, bloggbråk, gnäll, trams