Får man sova nu?

Jag tittar ut genom fönstret och konstaterar att de (inte så många) snöflingor som trillade ner när jag åkte till jobbet, nu har förökat sig och är miljarders miljarder. Det snöar neråt, åt sidan och faktiskt även uppåt och jag tänker att nångång måste jag väl vänja mig vid att det inte är något konstigt med att det snöar i maj. Det är för sjutton inte ens helt ovanligt att det kommer snö i juni. Men nej... samma visa varje år, och jag är snart 35.

Det går lite tungt nu. Jag skulle helst av allt vilja gömma mig under en sten i skogen och slippa så mycket mänsklig kontakt som möjligt. Slippa fatta beslut som jag vet kommer göra folk irriterade, slippa svara på frågor och slippa att hela tiden fundera på om jag gör rätt eller fel saker.

För det är en sån period nu. Saker som i vanliga fall känns helt självklara, är inte alls självklara. Saker som jag vet att jag kan, som jag brukar göra, tvivlar jag på att jag klarar av. Och jag drar på beslut som behöver fattas, för att jag måste älta dem om och om igen så att det ska bli "rätt". Fast jag veeeet att det blir rätt även om jag inte ältar. Och då går det dessutom fortare och risken för irritation minskar. Men nej... jag måste älta. För sån är jag.

Jag måste komma in i matchen igen, det här är ju bara för trist.

7 kommentarer:

Anso sa...

Kan trösta dig med att jag resonerar likadant fast gällande regn. Jag borde veta bättre än att bli förvånad när sommarvärmen och den strålande solen som alltid //tillfälligt// dyker upp kring april/maj ersätts med hällande regn och mindre trevliga temperaturer...men nejdå.
Jag blev lika ställd detta år. ;-)
Det positiva med regnet är ju att allt som började bli grönt nu får växfnatt men ändå...
Regniga hälsningar från västkusten.

angryinch sa...

Här snöar det då inte! :)
jag vaknade 7 av att solen sken mig i ansiktet och termometern visade 25.

Och du, klart du kan! Du har alltid varit en av mina idoler, på rikt, och du fixar det!

maria p sa...

Igår hade vi hagelstorm här, så för en kort stund så var det vitt även i Uppsala, men framför allt väldigt blött. Nu skiner solen, gräset är otroligt grönt och björken är i full grönska sedan en vecka tillbaks.

Jag känner igen mig när det blir så där... när det självklara inte är självklart längre... och det är okej att älta, i alla fall lite grann. Efter regn kommer solsken, är det inte så man säger?!

Kramar kusin!

Karriärmamman sa...

Samma sinnestämning här med - vad ÄR det med oss?!

Blue sa...

Ehum - Li och Karriärmamman - vi är i symbios!

Minus vädret då...du måste greppa att du bor i Norrland bruden ;)

brorsan sa...

Vem ska jag nu skryta om när du känner så där. du vet man kan ha en yngre syster som föredömme.
kram

listoplisto sa...

Tack för alla kloka kommentarer och kramar. Och brorsan, även solen har sina fläckar, men den är ändå universums centrum ;-)