På topp... på topp!

Traddiraddirej, dags att gå till jobbet. Hmm, vad ska man ha på sig? Kjol kanske... ja, kjol. Blommig kjol, yes! Somrigt och fint. Jag är så glad att jag köpte den här kjolen... fast oj, kanske inte med den här toppen. Kanske inte med nån topp när jag tänker efter, det här ser ju inte klokt ut. Varför köpte jag den här kjolen, hur tänkte jag?? Nåväl... svart kjol då. Mhmmm, funkar bättre, det får duga. Svart kjol, mitt i sommaren? Gah... ja ja. Bättre än jeans i alla fall.

Okej... handväska, check. Plånbok, nycklar, iPhone, check. Har jag glömt nåt? Nä... eller jo. Nycklarna! Var fan är nycklarna? Suck, jävla helvetes nycklar. Död åt nycklar! Var kan de vara? Köket kanske... nä. Vardagsrummet? Neeeej.
Det måste vara ungarna som fått tag på nyckelknippan. Då kan den vara nedgrävd en meter under jorden, eller upphängd i ett träd. Jåååbbigt. Eller vänta nu, jag vet att jag har sett dem nånstans, men var? Ganska nyss, men var har jag varit nyss? Hmm.. här i hallen. Men de hänger inte på kroken och ligger inte på hatthyllan. Men har jag allt jag behöver i väskan nu då? Måste kolla igen.
Oj. Där var nycklarna. Hoppsan. Trevligt, verkligen *onämnbar svordom*

Traddiraddirej, det verkar bli en bra dag det här... vart var det nu jag skulle åka? Jobbet! Just det, jobbet! Och den svarta bilen utanför huset är min. Visst?

Strängar på lyran

Nu är jag debattör också :-)

Debatt: "Stryk alla måsten på semestern"

Livet

Takida spelar Handlake village, solen skiner och klockan är 22.11.
Livet är gott!

Skickat från min iPhone

Festivaldags

Idag drar Kirunafestivalen igång. För er med Spotify kommer här en playlist med lite av det festivalen har att erbjuda den här gången: Kirunafestivalen 2009

Utskällning

Treåring nr ett blev sur när hon inte fick vattna gräsmattan, så jag fick en redig utskällning: "Man får faktiskt göra det som man vill! Det är oförigt, det är inte samma som lika!!"

Vad svarar man på sånt? "Oftast lika som annorlunda!!!" eller? ;-)

Midsommardags

Midsommar i Tornedalen, same procedure as last year och ungefär lika trist midsommarväder som då. Mulet och kyligt, men det regnar i alla fall inte. Vi ska förstås grilla och äta jordgubbar, och jag siktar på att få i mig nåt glas vin och ha det allmänt trevligt.
Barnen springer och cyklar och vägrar lyssna på mina stränga kommandon. Eller som en av treåringarna uttryckte det när jag frågade varför de inte lyssnar: För att vi inte VILL lyssna.
Game over liksom...

Saker och prylar och grejer och sånt

Sommar brukar betyda bloggtorka, men jag hade gärna skrivit tio inlägg om dagen om jag bara hade TID. Det är "fullt ös - medvetslös", "plattan i mattan" och "gå ut hårt och sedan öka" hela tiden just nu, för jag håller på att glida över på ett nytt jobb. Samma ställe, men en glidning över till en annan tjänst. I alla fall för ett drygt halvår, sedan får vi se.
Just idag känns det en aning överväldigande, jag vet inte hur allt ska gå ihop, men det brukar ju lösa sig, så jag försöker lita på det.

På tal om att lösa sig så är det något som vår lilla huspropp inte vill göra... husproppen som har bosatt sig nånstans i duschavloppet. Jag hatar avlopp! Eller nej, jag älskar avlopp, när de funkar som de ska, för då slipper jag ju översvämning hela tiden, men här snackar vi inte gullig vit golvbrunn av plast med några fjuttiga hårstrån som ligger och plaskar, utan gjutjärnsgolvbrunn anno 1969. Riktigt äckligt alltså.

Jag och proppen inledde vår match lite lamt för ett par veckor sedan, jag försökte skrämmas med kaustiksoda men tydligen såg jag feg ut eller nåt, för proppen svarade med att bli ännu värre. Sedan dess har jag spelat död, i hopp om att propphelvetet ska slappna av och tro att hotet är undanröjt. I kväll kändes det som ett bra läge att smälla till med en överraskningsattack, så jag tog med mig polarna ättika, bikarbonat och vattenkokare ner till källaren.

Jag tror det står 1-0 till mig efter ett par timmars fajt. Det verkar i alla fall som att proppen har retirerat en aning. Men jag räknar med ett motdrag, förmodligen kommer det att spruta upp svart äckel ur golvbrunnen när jag attackerar med nästa kanna kokande vatten. Lite som hon som spyr ärtsoppa i Exorcisten... fast det var grönt och hennes huvud snurrade. Ni vet. Demon-golvbrunnen från helvetet. Typ.
Jag känner mig faktiskt lite som Max von Sydow, jag borde kanske tagit ned ett kors och en bibel också, för säkerhets skull.

Wish me luck. I'm going in!

Hmm...

Om ens femåring helt på egen hand lär sig cykla utan stödhjul... ska man då se det som att man är en usel förälder som borde ägna mer tid åt sitt barn så barnet slipper göra saker själv för att få dem gjorda, eller som att man fyllt sitt barn med självförtroende nog att våga testa saker på egen hand?

Och ja, femåringen HAR lärt sig cykla på egen hand. Maken rapporterade just, och vi är milt chockade båda två *S*

Tittarna avgör sista finalplatsen

Tycker ni som jag att det var oooooorättvist att Emma Risbo inte gick till final i Talang2009?
Well, det är inte över förrän den feta damen sjunger, och jag har inte släppt ut en ton än ;-)

Tittarna avgör vem som får den sista finalplatsen, och på Talangsajten kan rösta. Men gör det NU, för röstningen avslutas om bara några få timmar (12.00 idag måndag).

Trovärdighet... who needs it?

- Hur är det med monsterkidsen?

- Jag har varit på Ica med alla barnen, fick ett ryck av bra-mammahet

- Är du dum eller?

- Ja, uppenbarligen. Och vet du vad det värsta är? Det är inte att det snöar (för det snöar faktiskt), utan att skitungarna uppförde sig exemplariskt och charmade ALLA jävla pensionärer som var där och handlade.
De typ sprang fram till en kyldisk, och en av treåringarna liksom: "Oooooh, titta mamma. OST!!"

- Haaaaaaaa ha ha ha

- Nästa treåring: "Mamma, mamma, titta!!! VATTENMELON. Vad underbart!"

- Dom är smarta. Ingen kommer att tro på dig och din gaffelhistoria

- Ja, min trovärdighet är helt på noll om nån jag känner har sett det där *S*

- När du hittas på golvet, perforerad av gafflar, så kommer ingen att misstänka barnen

- Precis. Polisen ba: "Det måste vara maken. De där underbara barnen är nog traumatiserade för livet", medan jag försöker gurgla fram några ord, bland allt blod.

- Ha ha ha. Och då ger ett av barnen dig en bit vattenmelon...

- Hahahaaa

- ...för att stoppa blodet...

- ...och säger: "Mamma, jag älskar dig"

- "Mamma, du måste äta... ät mamma" *snyft snyft*

- Och jag är för svag för att hugga tillbaka

- Och alla poliser bah: "Ååååh vad gulliga dom är"

- Jag kan verkligen se det framför mig. Och när de släpar iväg maken till häktet kan man se hur det glimmar rött i barnens ögon.

- Ha ha ha jaa. Och sen spelar dom wii och käkar vattenmelon

- Hela dagarna

- Och alla bah: "åh vad dom är duktiga dom där barnen. Så modiga!

- Så tappra och starka. Och jag gurglar blod

- Ja och du är liksom perforerad som en scone så blodet kommer ut ur en massa små hål.
Barnen hälsar på på sjukhuset för att gnida in dig med salt...

- ...när jag skriker av smärta kommer sköterskan, då gråter barnen vilt och säger: "HJÄLP VÅR MAMMA!!!! HON HAR OOOONT!"

- Ha ha ha

- Och så glimmar det i ögonen igen

- "Ge henne morfiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiin. En hööööög dos" *mohaha*
Men dom är söta när dom sover

- Ja, det är ju sant.

- Men du bör inte vända ryggen mot dom. Och sov med ett öga öppet.

- Alltid... alltid.

Å andra sidan...

... säger en av treåringarna att när hon blir stor ska hon bli doktor i "abbejansen" och hjälpa människor att bli friska. Jag hade visserligen hoppats på tennis- eller golfproffs, men jag tänker att hon kanske blir en så bra doktor att hon blir rik och kan försörja sina älskade föräldrar på ålderns höst.

Jag övervägde att sälja dem på Blocket, men barnen får nog stanna kvar ett tag... trots gaffelattacker och diverse slumpmässigt utlösta vredesutbrott. Nu börjar operation "omärkligt manipulera barnen så de väljer rätt karriär". Nåt kul ska man väl ha...

Konsten att överleva i sitt eget hem

Igår tyckte femåringen att det var en bra idé att kalla sin kära mor för "jävelmamma", "jävelunge", att slå, klösa och sparka nämnda moder och sedan toppa utbrottet med att attackera modern med en gaffel. Tanken var att gaffeln skulle begravas i moderns sidfläsk, men se det gick inte.
Attacken väckte nämligen den svartögda karatemorsan som snabbt parerade attacken, konfiskerade mordvapnet och förpassade femåringen till sitt rum... på obestämd tid.

"Obestämd tid" blev sedan till två dagars utegångs-, kompis-, TVspels-, och datorförbud och för tillfället är femåringen inne medan småsystrarna är ute och leker. Femåringen tycker att det är pest, men accepterar straffet förvånansvärt väl.

Den onda (men ack så konsekventa) modern betraktar ömt sitt (i sista sekunden) räddade sidfläsk och tänker att mordförsöket iofs hade kunnat vara början till en billig fettsugning (gaffel och dammsugare - billigt och bra), men att det nog är mer politiskt korrekt att helt enkelt vara konsekvent för barnets eget bästa.

Sedan äter hon upp barnens lördagsgodis... hämnden är ljuv ;-)

Jag VISSTE väl att det är så det går till !

Klicka på bilderna för att se dem i större format.






Tack för tipset Sophie! :-)