I en intervju i Aftonbladet berättar Blondinbella om det Aftonbladet kallar "sex-överfallet" som inträffade på Isabellas semester i Italien. Hon berättar om händelsen på nattklubben där medelåldern är 30-40 år och där 16-17-åriga svenska semestertjejer väcker uppmärksamhet och tas för prostituerade.
– Folk vände på sig och till en början var det lite roligt sådär. Men sen kom de fram och frågade hur mycket vi kostade. Då kände vi att vi nog var på fel ställe, säger Isabella.
– Överallt ställde sig män runt omkring mig. De slickade sig runt munnen och gned sig själva utanpå sina byxor. Jag blev väldigt äcklad, säger Isabella.
Trots detta stannar tjejerna alltså kvar på nattklubben, de vill ge den en chans för musiken är bra, och det urartar alltså i ett övergrepp där en man kör upp fingrarna i henne så att hon börjar blöda.
Missförstå mig rätt, övergrepp kan aldrig ursäktas. Det är hemskt att det hände och det är självklart inte Isabellas fel. Jag tänker snarare att en 17-åring med ett par väninnor i 16-17-årsåldern inte ska vara själva på en nattklubb i Rimini och leka vuxenliv.
Jag har själv varit 17, och jag åkte till Kreta med en kompis. Vi var unga och jävligt korkade på många sätt men vi
kände oss vuxna. Vi gick inte på discon eller klubbar, för vi var såpass kloka att vi insåg att det kanske inte skulle vara helt säkra platser för två småtjejer från Sverige. Men vi var korkade nog att dricka oss fulla och utsätta oss för helt onödiga risker.
Vi hade tur, vi hade bara roligt och inget hemskt hände. Men OM något hade hänt hade vi inte haft en chans att hantera det på ett vettigt sätt, för det
kan man inte när man är 17. Kanske särskilt inte om man, som Blondinbella, har kastats in i ett hysteriskt vuxenliknande liv med glamour och flärd och dyra märkesväskor. Det är lätt att förledas till att tro att man ÄR vuxen och har koll trots att man fortfarande är ett barn.
Det är 16 år sedan jag var på
min 17-år-tjejresa-semester. Då fanns det inte i någons värld att 16-17-åringar gick på glamourösa fester eller shoppade kläder och väskor för tiotusentals kronor. Visst festade man även då, men inte sjutton visade man bilder på det för sina föräldrar?
Det är som att det bara blir mer och mer bråttom att bli vuxen. Samtidigt som det säkert är grymt kul och spännande för den som är 16 eller 17 så måste det också vara rätt jobbigt.
Världen är inte alltid snäll. Inte mot 17-åringar och inte mot 34-åringar eller 50-åringar. Det som skiljer är oftast förmågan att hantera saker som händer. Man kan bara hoppas att Isabella får den hjälp hon behöver för att hantera det som hände henne.
Läs även andra bloggares åsikter om Blondinbella, övergrepp
