Nu jäklar
Julbord är grejen, basånivet.
Julbord är grejen, basånivet.
Vacker vinter
Det måste vara för att jag har lite Daim i magen som jag kan tycka att det faktiskt är lite fint med vintersoluppgång. Eller nedgång, den här tiden på året går det inte att veta om solen är på väg upp eller ner, för uppgång och nedgång sker ungefär samtidigt ;-)
Så där ser det i alla fall ut i Kiruna just nu.
Blubb blubb
Jag har lyckats gräva upp mig ur snökaoset tillräckligt länge för att meddela att årets sista krönika nu är publicerad!
Den juletid nu kommer
.
Snö är fluffigt
Vinterlyckan sköljde som en våg över mammans pigga och spänstiga kropp när hon glatt förberedde sig och barnen för färden till förskolan. Visst, det hade snöat under natten och det såg ut att vara lite blåsigt, men barn älskar ju snö och vad är väl mer välgörande för själen än barns lyckliga skratt när de gör snöänglar i den fluffiga nysnön?
Men så märkligt, tänkte mamman när hon skulle öppna dörren för att släppa ut barnen. Det är som att dörren... sitter fast. Hon knuffade lite till och insåg att trögheten i dörren berodde på de 15 centimeter snö som drivit ihop och packat sig på trappen.
Äsch då, vad är väl en bal på slottet, tänkte mamman helt irrationellt och tryckte upp dörren i väntan på barnens glada utrop. Utropen kom, men istället för "mamma, titta så vackert!!", kom "Mamma aaaj, det snöjar i mitt angsickte".
Dryga fem minuter senare satt barnen fastspända i sina bilstolar, efter att ha svävat genom luften likt heliumballonger på tivoli och dragits till bilen av en inte längre lika spänstig mamma. Det kallas inte snöstorm för intet ska ni veta, kära vänner.
Efter att ha grävt ut ett hekto snö ur ögonen kunde mamman med hastigt fallande mod konstatera att vägen ut från garageuppfarten blockerades av en best. Ett vitt monster, några meter på längden och bredden och dryga halvmetern på höjden. Mamman var nästan helt säker på att hon såg ett par röda, ondskefulla ögon glimma i monstrets gigantiska kroppshydda, men hon viftade snabbt undan tanken och viskade tyst för sig själv: Det är bara en snövall, det är ingen fara.
En lång stund senare var monstret slaktat, men gjorde sitt bästa för att blåsa sig själv tillbaka på uppfarten. Vid det laget kämpade mamman vilt för att inte drunkna i den nästan meterdjupa snö som låg mellan henne och bilens motorvärmaruttag. Med mycken möda lyckades hon komma åt sladden och kasta sig in i bilen, inte längre varken pigg, spänstig, varm eller torr. Barnen i baksätet hade vid det laget insett att mamman nog lämnat dem för gott, och tårarna hade gjort så att alla bilrutor immat igen. Men nu var de i alla fall samlade igen, besten var besegrad och motorvärmarsladden låg... någonstans under en meter snö.
När mamman sladdade ute från kvarteret log hon och tänkte för sig själv "Det är verkligen härligt med vinter. Det blir så ljust och fint ute. Man kanske skulle göra en snögubbe efter jobbet". Sedan grävde hon frenetiskt i sin väska efter färgglada piller. Vilka som helst.
Ååårkar inte
Idag är jag på missunnsamt humör... sådär så att jag gärna surfar in på heminredningsbloggar och skrockar lite för mig själv och föreställer mig hur det egentligen ser ut i de "perfekta" hemmen med bara vit inredning och hur de säkert egentligen har miserabla liv och ketchup på soffklädslarna en gång i veckan och hur de nog fått städa ihjäl sig för att lyckas ta de perfekta fotografierna en sekund innan något av barnen spillt julmust överallt eller bajsat på ryamattan.
Jag är trött. Och det snöar som FAN. Det snöade hela eftermiddagen och kvällen igår. Familjen listoplisto hade den traditionella adventsmiddagen (lite i förtid) och under tiden vi var där landade det cirkalisa TJUGO centimeter snö på marken (och bilen). Sedan har det fortsatt snöa under natten och även idag. Natten som för övrigt har spenderats på 4 olika ställen... egen säng, barnsäng, barnsäng nr 2 & slutligen vardagrumssoffan. Hurra.
Inomhus ser det ut som ett bombat skithus med leksaker överallt, kritor och tuschpennor på golven, tvätthögar i storleksordningen Kebnekaise och rent allmänt kaos. Och jag ååååårkar inte städa. Skitungarna är skitungar, så de måste badas. Det skulle med andra ord behövas en armé av vuxna för att styra upp läget idag.
Dessutom ser jag med skräck fram emot att släpa vagnen genom 30 cm snö till dagis i morgon för att sedan med ännu större skräck göra slutmätningen i Kirunapulsen och kanske konstatera att vi inte nått målet och därmed är utom tävlan. Blir det så, då ska jag tamejfan dricka sprit i morgon kväll.
Jag behöver fler "perfekta" hem att slakta... ge mig surftips NU!
Förresten... Lollias fyller år idag och Karriärmamman fyllde år igår. Grattis mina vänner. Vi blir fan inte yngre ;-)
Så ska en slipsten dras
Via Mymlan hittade jag detta lilla inlägg i den globala fildelningsdebatten: Monty Python på Youtube.
Way to go Monty Python!
Kanske världens sämsta jobb?
Dagens hatobjekt: Tvättex.
Det ringde en snubbe idag och ville sälja 17 kg tvättmedel för 1100-nånting kronor. Ja ba: njaää, jag tror inte det, och sa att vi funderar på att börja använda tvättnötter istället. Förvånansvärt nog så kände snubben till tvättnötter, och så utbröt en liten diskussion om huruvida tvättnötter är bra eller anus. Gissa vad han tyckte? ;-)
Hur som helst så sa jag att jag nog hoppar över hans erbjudande den här gången, men att jag ska kolla deras hemsida... vilket jag just gjorde. Och kunde konstatera att det inte kostar några jävla 1100-nånting kronor, utan 985.
Eftersom jag är tre år gammal och lätt blir sur över såna saker innebär detta att jag nu är ungefär en MIL längre ifrån att någonsin köpa 17 kg tvättmedel från Tvättex, än jag var innan han ringde.
Det roligaste jag varit med om i telefonförsäljarväg är i alla fall när det (för många år sedan) ringde en snubbe från Optimal Telecom. Det var på den tiden då bolagen ville sälja linjeväljare, eller att man skulle slå någon särskild kod före varje telefonnummer för att få billigaste taxan.
Snubben presenterade sig (mycket glättigt, riktigt försäljarklyschigt), körde sin sales pitch i nån minut och berättade hur bra det är med valfrihet och att man kan ringa billigare utan att vara bunden någonstans o.s.v. Och så avslutade han klämkäckt med frågan som ju (?) bara kan ha ett enda svar:
- Så nu är frågan: Vill du ringa billigare?
Det var öppet mål. Jag såg framför mig hur världen stannade upp och liksom gick i slow motion och hur det bara fanns en enda väg att gå.
- Nej
Han var tyst i flera sekunder. Jag med. Sedan kom det (betydligt mindre klämkäckt)
- Ööh... Okej.... Öööh. Tack och hej då.
Jag vill tänka att världen blev en lite bättre plats efter den dagen. Det var i alla fall sjukt kul.
Julbordspartyhelg med Ruggugglorna
Nästa helg är det åka-med-facket-till-annat-ställe-för-att-äta-julbord-och-sova-på-hotell-och-whatever-för-att-ha-en-ursäkt-att-partaja-helg.
Vi åker till Luleå, käkar julbord i Boden (nej, jag förstår inte heller logiken i det) och åker hem nästa dag. Strategin är klar: Käka tills det är explosionsvarning, och toppa med alkohol. Vi har slutmätning i den där pulstävlingen veckan innan, så det blir antingen happy cocktails eller gravsprit. Pulstävlingen förresten... hmm... alltså Ruggugglorna kan inte direkt beskyllas för att vara övertränade eller så, men hoppet lever. Håll tummarna!
I alla fall. Vi behöver lite skojiga partyuppdrag till julbordsfesten. Det är redan bestämt att en av ruggugglorna ska sno en saloondörr, men de två övriga behöver också något att sysselsätta sig med. Lämna förslag genast! ;-)
Yeah baby yeah
Shopping är lycka.
Och attans vad ännu mycket roligare än vanligt jympapasset kommer att vara i morrn.
:-D
Inga konstigheter
Det är alltid härligt att se folk som tar sig själva och sitt yrke på största allvar. Ni har väl inte missat "Färjan" på Kanal 5? Det är värt att se bara för bartender-Håkans skull. Det är verkligen inga konstigheter :-)
Läs även andra bloggares åsikter om Färjan, Håkan Hallin, bartender, inga konstigheter
Fram med hagelbössan
Dagens mellanmål: vinterns första pepparkakor. Mums. Dagis ringde tidigare idag och meddelade att en av småhuliganerna hostar så hon nästan kräks, så det var bara att snällt lomma hem från kursen i allmän brandkunskap som stod på schemat idag.
Barnen har käkat lunch, vilat lite, kollat barnprogram och mamman hann få i sig både kaffe och pepparkakor med ädelost innan de små terroristerna kom och la beslag på kakburken. Well, är man sjuk så får man äta kakor, tänkte mamman och fortsatte glatt att surfa lite på nätet. Friden låg som en mjuk filt över hela huset, tills fyraåringen kom springande med ett pepparkakshjärta i handen och ett stooort leende i fejset.
- Mamma... (håller upp pepparkakshjärtat)... jag och Filip är kära i varandra!
- Jaså, är ni det?
- Jaaaa (fniss fniss)
- Hur gör man när man är kär i nån?
- Då pussas man! (fniss fniss fnissfnissfniss)
- Jaha, gör man det? Brukar du och Filip pussas?
- Ja-a. Eller nä. Eller alltså prinsessor och kungar, de brukar hålla varandra i handen och kyssas.
- Jaha, men brukar du och Filip göra det?
- Mmm (nervöst fniss)
- Jaha (nu är det mamman som fnissar nervöst)
- Nu ska jag kolla Spiderman! Hejrå! (säger fyraråringen, springer iväg och vrålar: Jag ska skjuta spindelnät på dig din skurk!)
Är det dags för pappsen i huset att börja putsa hagelbössan snart? För att kunna mota bort oönskade friare. Mina barn ska ju inte börja med sånt där förrän tidigast i 35-årsåldern! (säger mamman och försöker låtsas som att hon inte minns hur spännande det var när hon själv var fem bast och stenkär i en kille på lekis).
Tror ni de slutar växa om jag slutar ge dem mat nu? Det är ju läskigt att de ska bli...typ... stora!
Är det så jävla underligt...
...att det är krig och kaos i världen när det finns folk med den här människosynen
Lidl häller frätande medel på matsopor
I en Lidl-butik i Solna har man sedan en tid "problem" med att hemlösa rotar i soporna efter mat. Jag undrar hur tankegångarna gick när de kom fram till att det nog är avskräckande om man sprättar upp alla förpackningar som kastas och sedan häller frätande medel över alltihop.
Ursäkta språket, men vilka jävla svin! Har man fattat något om man ens kan tänka tanken att det är en lösning?
Butiker i allmänhet kastar oerhörda mängder livsmedel som är helt ätliga. Det finns personer som väljer att leta sin mat i containers i protest mot konsumism och slöseri. De kallar sig freeganer/freegans/matbefriare.
Med tanke på den undersökning Konsumentföreningen i Stockholm har gjort, som visar att varje svensk slänger 100 kg fullt ätlig mat i soporna varje år, så finns det något helt logiskt i det freeganerna gör. Ändå klassas det som stöld att ta bortkastad mat ur t.ex. butikers sopcontainers.
De hemlösa har inte samma valmöjlighet som freeganerna. Vi kan nog anta att de flesta hemlösa inte äter ur containers för att de tycker det är roligare än att handla inne i butiken. Men det är ju uppenbarligen jobbigt att se dessa störande element som inte passar in i samhället med alla oss andra vanliga människor så det är såklart enklare att förgifta dem så att de kanske försvinner.
Ruttet, Lidl.
Anger management therapy
I en stund av tillfällig sinnesförvirring kändes det igår som en bra idé att gå ner i källaren, sätta sig i förrådet och ta itu med den inte så trevliga samlingen av kablar och sladdar som tydligen haft vilda orgier i sin lilla låda för att sedan kasta sig ut på golvet och kopulera vidare. Det förstår jag iofs, i lådan finns det liksom inte samma plats att vräka ut sig och i fulla drag kunna njuta av den slingriga känslan av att skapa nya sladdbebisar.
Att döma av synen som mötte mig i förrådet så har denna otukt bedrivits under en längre tid, då sladdarna uppenbarligen hade fördubblats i antal. Många gånger.
Jag kunde till slut bryta upp den vilda slingerfesten, men som ni ser på bilden ovan var det med mycket ilska och med livet som insats.
Och nej, jag har inte så där kantig röv, ifall det var någon som undrade. Det verkar som att kameran drog ifrån ett par kg den här gången 
Läs även andra bloggares åsikter om sladdhärva, arg, hur mycket kan sladdar trassla ihop sig egentligen?
Att få vara själv
Den senaste veckan har varit hektisk både på jobbet och hemma. Dessutom har småhuliganerna sovit rätt dåligt, så det har känts som jobb dygnet runt. Skitjobbigt, men kanske samtidigt rätt nyttigt. För som GIS-mormor så klokt har sagt:
Det blir frustrerande när de enda stunderna på dygnet som man får lugn och ro är när man sover, så igår jagade jag ensamhet med ljus och lykta. Eller med bil och hamburgare om man ska vara petig.
Om man aldrig mår dåligt så vet man inte heller när man mår bra
Jag tog lunch helt för mig själv, hämtade en hamburgare och tog bilen till en superbra vara-själv-plats, där jag satt i bilen och åt och njöt. I natt har jag sovit gott och idag känns det mycket bättre.
Har du någon vara-själv-plats som alltid funkar när du behöver lugn och ro en stund?
Läs även andra bloggares åsikter om lugn och ro, vara ifred, stress, sömnbrist
Vill du bli riktigt förbannad?
Då kan jag rekommendera M. Night Shyamalans "The Happening".
Filmen börjar lite kusligt med att människor i Central Park i New York plötsligt börjar bete sig underligt för att sedan begå självmord. Epidemin sprider sig och människor tar livet av sig på olika spektakulära sätt. Slagdängeuttrycket "It's raining men" får t.ex. en helt ny betydelse. De första minuterna finns faktiskt hopp om att det ska vara en bra Shyamalan-film.
Mark Wahlberg spelar en naturvetenskapslärare som råkar bli en av de som flyr från det som händer, tillsammans med sin flickvän, tefatsögat Zooey Deschanel. Hennes roll verkar gå ut på att hon ska spärra upp sina stora ögon och se ledsen, förvånad eller rädd ut. Tyvärr ser alla minerna likadana ut, så hon tillbringar helt enkelt hela filmen med uppspärrade ögon och en korkad min.
Gemensamt för alla personer i filmen är att de pratar med en märkligt mild röst som nästan gränsar till bebisspråk. Det är väl okej på sina ställen, men det känns inte helt trovärdigt när det kommer repliker som uttrycker typ: "Å nej, titta på den där mannen som låter sig bli överkörd av en motorgräsklippare så att blodet sprutar, det är ju fruktansvärt", som sägs som om det vore: "Å lilla älsklingen, titta så söt den lilla hundvalpen ääär". Komplett med huvudet på sned och uppspärrade ögon. Som sagt, inte helt trovärdigt.
Det går knappt ens att räkna antalet gånger man slår sig för pannan över helt ologiska resonemang och händelser, och man liksom växlar mellan att vrida sig av olust och att svära över att man faktiskt fortsätter titta på eländet.
Dialogen är urkorkad, skådespelarna borde få pris för sämsta insats någonsin och regissören borde hamna på rehab för han verkar ha gått på starka lugnande under hela inspelningen. Jag vägrar nämligen tro att skådisarna verkligen ÄR sådär dåliga "au naturelle", de måste ha fått sjukt dålig regi utöver sin egen inbyggda oduglighet.
Det går inte att ge annat än minusbetyg till en film där man varje sekund efter den första kvarten önskar att huvudpersonerna ska dö. Våldsamt.
Se den om du vill bli riktigt irriterad. Jag lovar att det funkar!
Läs även andra bloggares åsikter om The Happening, M. Night Shyamalan, Mark Wahlberg, Zooey Deschanel, kalkonfilm
Fluffiga drömmar
I natt drömde jag att någon/några (förmodligen från en annan planet) hade bombat sönder ett helt bostadsområde här i min stad, och släppt ner tusentals säckar med typ blomjord eller cement eller liknande. Det låg säckar överallt bland raserade hus.
Förutom på ett ställe... på en plats där det tidigare stod fyra hyreshus i fyrkant runt en innergård. Där var det istället ett gigantiskt hål, fyllt med mjukglass.
Jättekonstigt.
Jag vill tacka liiiiivet
Jag vill tacka McDonald's, Coca cola och alla andra som under åren skänkt mig glädje i form av skräpmat och läsk. Utan er hade jag aldrig varit slö nog att orka sitta och stirra på en besöksräknare i väntan på det magiska numret.
:-D
Monsterproblem
Jag tror de har monsterproblem på mejeriet... det verkar som att någon nallar av osten.
Åhå
Tjosan. Scotts spöade Highlights. Jippii! Men oj. Typ.
Pust, jag är helt slut. Det är hårt jobb att bloggbevaka ett TV-program *mohahaha*
Nä, lite julmust kanske?
Zzz...
dansbandsklassikern var inget särskilt imponerande idag... och jag tror Scotts kan åka på däng av Highlights.
Läs även andra bloggares åsikter om dansbandskampen, dansband, SVT
Och nä...
...jag har inget bättre för mig. Jag är ensam hemma med tre sovande kids medan maken + entourage är på storpartaj.
Tamtamtamtamtam
Nåmen jo. Jag har ju oanade gissningskvaliteter! Alla rätt.
Läs även andra bloggares åsikter om dansbandskampen, dansband, SVT
Bakom kulisserna
Om jag hade varit en riktig livebloggare, typ som han på Aftonbladet som alltid bloggar direkt från olika märkliga evenemang, då hade jag förmodligen just nu skrivit saker som att Peter Settman skyndade sig på toa under sista låten, att nån av kändisarna i publiken blivit lite för berusad men att maten var väldigt bra.
Läs även andra bloggares åsikter om dansbandskampen, dansband, SVT
Sötepöjkera
Dags för Scotts, som redan har gått vidare två gånger. Ska de hålla en vecka till eller blir det platt coverfall? Värry intärästing!
Sångarpojken är söt som socker, och tjolahoppsan, de ger sig på Måns Zelmerlövs Cara Mia.
Hmm... helt okej. Sångarpojken har ruskigt bra röst, men han låter förkyld eller nåt, inte lika stabil som tidigare veckor. Men de låter inte lika mycket som ett coverband idag i alla fall, det är bra.
Gissning: Scotts, Larz-Kristerz, Mickeys och Highlights går vidare till "Dansbandsklassikern"
Läs även andra bloggares åsikter om dansbandskampen, dansband, SVT
Mickeys
Mickeys ska vara som dansbandens The Ark, säger sångerskan. Det här blir intressant.
Mambo no 5
Hmm... det här svänger lite bättre än de tidigare låtarna. Men aj så surt hon sjunger.
Klassiskt dansbandsgroove. Eftersom jag inte kräks kommer juryn förmodligen att totalsåga framträdandet. Jag och juryn är nämligen inte riktigt överens idag .
Läs även andra bloggares åsikter om dansbandskampen, dansband, SVT
Bengt Hennings, KOM TILLBAKA!
Allvarligt, hur kunde Bengt Hennings åka ut ur Dansbandskampen?
Läs även andra bloggares åsikter om dansbandskampen, dansband, SVT
Måtte döden komma som en befrielse
Yvonne & Quickpicks spelar Tainted love. Jag hoppas att Sophie inte tittar, för jag har en känsla av att hon hör till de som kan tänka sig att hyvla av huden med potatisskalare i utbyte mot att slippa höra den version som just spelas....
Läs även andra bloggares åsikter om dansbandskampen, dansband, SVT
Karriärmamman och listoplisto diskuterar Dansbandskampen
- NÄJ, jag vägrar titta på förnedrings-TV
- Mäh, det är inte förnedrings-TV. Det är folklig underhållning med vuxna män i fula kläder!
- Bah. Nörd-TV då!
Kom igen Karriärmamman. Erkänn att du blir lite svag i knäna av Yvonne & the quickpicks! ;-)
Ååååååh....hårgele!
Kolla.... Highlights. Ytterligare ett ungt band, coola killar och en som vart med i Fame Factory och sagt att han aldrig skulle sjunga i dansband. Fniss.
Oh my god... jag tar tillbaka det jag skrev om Larz-Kristerz. Detta är sämre... "It takes a fool to remain sane". Jag kan gå med på mycket, men slakta inte husgudarna The Ark, då blir jag karateförbannad.
Fame Factorykillen har förresten en gräslig frisyr. Och nu kör han "Ååh, vilken PUBLIK"-tricket. Båååring. Och förklarar låtvalet med att The Ark är från Småland.
Oookej.
Nästa tack!
Läs även andra bloggares åsikter om dansbandskampen, dansband, SVT
Men vafan
Larz-Kristerz: Purple rain.
Jag är tillbaka om en stund, måste torka upp kaskadspyorna från golvet. Det gick alltså att göra en dålig låt ännu sämre. Imponerande på sätt och vis.
P.S. Killen på klaviatur ser lika galen ut idag.
Läs även andra bloggares åsikter om dansbandskampen, dansband, SVT
Yeah, dansband!
Sådär... datorn på plats framför TV:n, nu jäklar ska det dansbandskampas.
Och nej, jag är ingen dansbandsfantast. Jag är inte helt förtjust i musiken och jag är heeeelt värdelös på styrdans. Men sjukt nog är Dansbandskampen för tillfället mer underhållande än Idol, så lördagkvällen är räddad!
Fast neeeeej, jag insåg just att de där himla Larz-Kristerz är med idag igen. Don't lajk, de var lite läskiga tycker jag. Eller mest han som stod krumryggig vid klaviaturen och såg helt vansinnig ut.
Tillbaka om en stund!
Läs även andra bloggares åsikter om dansbandskampen, larz-kristerz, peter settman, scotts, dansband, SVT
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
